Zanraff's thoughts

Ingen reträtt

2007-01-14T21:19:00.000+01:00

Orkar inte med mörker och manodepressivt förhållningssätt med distinkta toppar och dalar. Just nu står jag kraftigt nära riskzonen och jag är rädd för att falla ner i den där cepegropen som får mig att skita i allt och bli apatisk.

Måste liksom peppa mig själv likt en jävla lagsportscoach som tränar knattar med dåligt självförtroende för att inte tappa lusten och kapitulera, som jag gjort så många gånger tidigare när jag stött på motstånd. Och visst det funkar att ta sig själv i kragen, men kräver åtskilliga mängder energi som gärna hade kunnat placeras på annat.

Orkar inte heller blotta mitt liv alltför mycket. Men det här är liksom det enda ventileringssättet för mig att med eftertanke få utlopp för sånt som fuckar min harmoni.

Den trygga permanenta reträtt som alla människor behöver för att inte psyka ur finns inte och kommer inte finnas på ett bra tag. Det är precis allt det handlar om.

Nilo fyller 26 och lämnar Stureplan

2007-01-14T19:09:00.000+01:00

Är du är typen som hängt ute de senaste åren känner du förmodligen igen den unga kvinnan på bilden. Om du är osäker kanske du efter att kollat närmare tänker " ja henne känner jag igen, men jag har inte sett henne på ett bra tag". Det stämmer bra det, du har troligtvis inte sett henne på ett bra tag. Stockholms största kvinliga klubbprofil har nämligen dragit sig tillbaka. Det handlar såklart om kärlekens krafter. För några månader sedan fann hos sin andra hälft - tillsammans går de under namnet Niklofar.

Stureplansfestandet räknas alltså numera till det förflutna. Och då syftar vi på den typ av festande som kan liknas vid ett heltidsjobb med minst 5 dagars närvaro på East och Spy Bar.

Hon har bytt ut kvällen och nattens 10 bärs och 5 järn mot ett typiskt svenne-parliv på Lilla Essingen. Ibland lyxas det till med fina middagar på restaurang Lux. Då hon gått och blivit finsmakare (de nattliga fyllecheesburgarna på McDonalds är jävligt historia) föredrar hon helst pomerans- och kavringkryddad anklever och duva med varm Åkerö-vinsky till förätt och rådjursytterfilé med sotat späck med och rökigt knäck till varmrätt. Frågar man henne vad hon tycker om anklevern säger hon att det smakar som mosad lever som smälter i munnen.

Det är en imponerande omställning som Niklofar hanterar med häpnadsväckande stort tålamod och vackert engagemang - hennes bekanta tappar fortfarande hakan när de tänker på det.

Det hela är väldigt fint. Förmodligen det bästa som hänt någon jag känner på väldigt väldigt länge. Imorgon fyller hon dessutomn 26.

Grattis Nilo, det här året kommer bli grymt ;)!

Lökig lördag

2007-01-13T18:27:00.000+01:00

Vaknade ovanligt tidigt idag och gav mig ut på stan runt 12-tiden. Efter att ha kolla in butikerna på Götgatsbacken köpte jag en kaffe med mjölk på 7-eleven och satte mig i fönstret samtidigt som jag hade min syrra i mobilen. Det var trevligt. Lite som back in the days när jag bodde på Mosebacke och brukade kolla på folk genom 7-elevenfönstret på eftermiddagarna efter skolan.

På tisdag åker jag till Barcelona några dagar för att hänga på Bread'n'Butter-mässan och intervjua någon människa från Adidas. Ni kommer kunna följa mina äventyr på rodeomagazine.se. Jag åker med (Adidas-)Måns som jag inte känner mer än att vi brukar heja på varandra på stan. Kan bli intressant.

Ikväll blir det utgång. Egentligen borde jag sitta hemma och ta tag i massa amdministrativt skit som ignorerats alldeles för lång tid. Men har man lovat så har man. Det kommer ju dessuotm en ny dag imorgon.

Helhelg

2007-01-08T00:00:00.000+01:00

Jag inledde helgen med att gå förbi Annakhan i fredags och hänga med mitt "basgäng", mina riktiga polare. Det var flera veckor sedan jag var där sist. Tarkan spelade sina fredagsfavoriter och alla var gladfulla. Till och med David i baren log, trots att han hade beställningar att ta hand om. Superbra stämning!

Alla ni som tror att det enbart hänger massa trötta 30 something post-wiggers på Annakhan har fel. Kontorsnissar från Östermalm med fotbollhuligansådror, i Fred Perry pikéer, utgör tillsammans med de förstnämnda stammisklientelet. På helgerna är det ganska blandat. Mer hangaroundbrudar och mindre stammisar. Nuförtiden har genomsnittsåldern sjunkit en aning, då även ett och annat yngre r'n'b-tjejgäng hittat dit via kommentarsrutorna i gästböckerna på MySpace. När Annakhan är fab är det dock inget snack om saken. I fredags var det en sån kväll.

Efteråt drog vi vidare till Grodan, Berns källare och Spyan. På Grodan var det överbefolkat med massa jobbiga housemänniskor och på Berns var samma gamla vanliga ansikten samlade. Det funkar i max en timme innan man blir uttråkad och känner sig understimulerad. Vistelsen på Spyan blev kortvarig, det jag minns mest är hur fruktansvärt jävla bonnigt mongo killen i dörren var. Utan efterfestsplaner och noll kronor i fickan hade jag inget annat val än att ta nattbussen hem och komma i kontakt med det verkliga livet. Det var sista gången jag gjorde det.

På lördagen och idag (söndag) vilade jag ut för en hel livstid genom att laga mat och kolla på Pippi och Scarface på teve.

Nu går jag och lägger mig. Hejdå.

You're a superstar

2007-01-02T03:38:00.000+01:00

Hypade brittiska designern Gareth Pugh spacklar sig till Love Incs queerflörtande låt You're a Superstar och jag älskar det.

Ni vet, vi lever i en ytlig värld och gör vårt bästa för att passa in, för att förbli omtyckta men ändå inte förlora oss själva på vägen.

Gareth Pugh sammanfattar det hela bra här.

Dagen efter nyårsfirandet

2007-01-02T01:11:00.000+01:00

2006 fick ett bra avslut med middag hos polare till Vigert och Jackie, och sedan 30 års partaj hemma hos Johan. 12 slaget firades på ett tak i St Eriksplan med bästa möjliga utsikt och festandet följdes upp med minidiscotek i Johans vardagsrum. När jag kände att jag var 10 sekunder från att säga tack och hej till allt för att somna på golvet drog jag hem.

Imorse vaknade jag upp med sjuklig träningsvärk i benen (från att ha winat med den enda svarta tjejen på festen) och en sån där riktig cepebaksmälla som får en att tro att man kommer dö närsomhelst. Ganska snabbt insåg jag att gränsen till att psyka mig själv till att spy upp gårdagens 3 rätters i sängen var hårfin. Därför hade jag inget annat väl än att förtränga mitt tillstånd genom att fokusera blicken på teverutan, som visade Ronja Rövardotter och Birka Borkasons frigörelser från deras testosteronstinna rövarpappor. Mattis och hans gäng sprang runt nakna i snön och visade sina genitalier och helt plötsligt slog det mig att det inte alls var konstigt att min morsa utgick ifrån att "svenskar går runt nakna hemma" när jag var liten och att jag av den anledningen aldrig fick sova över hos mina svenska vänner.

Hursomhelst lyckades jag somnade om och när jag vaknade vid 4-tiden fick jag grov panik då jag upptäckte att internet inte funkade. I vanlig ordning ringde jag upp mitt ex som agerat internet-support åt mig de senaste månaderna, och efter att ha hetstryckt fram siffror till IP adresser och DSN-servernummer i några minuter löste sig skiten och alla kunde andas ut.

För övrigt känns allt som har med 2006 att göra fett passé nu. Hela 2007 ska präglas av nytt nytt nytt.

L.A drömmar

2006-12-30T20:54:00.000+01:00

Frisk luft och människor var allt jag behövde för att komma ut ur det här ineffektiva sinnestillståndet. Senast jag var ute avslutade jag återigen min kväll med att lägga mig under ett bord på helt fel plats. Denna gång blev det under middagsbordet i vardagsrummet på efterfesten jag var på. Hela den den här sova-under-bord grejen har skett lite för ofta på sistone och det bådar sannerligen inte gott om jag inte BESTÄMMER mig för att låta bli i fortsättningen. Varför jag egentligen gör detta skulle möjligtvis kunna gå tillbaks till att jag vid de utvalda tidpunkterna varken pallar med folket, mig själv eller min fylla.

Överlag måste jag lära mig att sätta mig i en taxi och dra hem istället för att somna hos människor jag egentligen inte känner. Halva dagen är borta med vinden och hela grejen är så totalt jävla meningslös. Plus att jag helt i onödan tvingas känna mig som en nyknullad singeltonårsmorsa med mascararester i ansiktet på tåget hem. Ni vet en sån där som alla vet borde vara hemma och se efter barnen istället. Det är fan hemskt.

Efter att jag återhämtat mig från kvällen innan åkte jag förbi Vigert och såg Mulholland Drive. Sist jag såg den var på bio, och jag minns att jag lämnade biosalongen på söder som ett livslevande frågetecken med en miljard frågor. Nu ville jag kolla ifall min intelligens gjort någon eventuell frammarsch sedan 2001. Jag gav inte "testet" en riktig chans. Men scenerna oh my god - de är ju hjärtkärande bedårande.

Det må ha sagts förr att Laura Harring är grymt HOT i rollen som Rita. Jag kan inte låta bli att nämna det i allafall. För jag älskar hur hennes osläta hud liksom funkar som en kontrast mot filmstjärnelooken med rött läppstift och mörkt hår. Hon blir så läskigt levande och mer närvarande. Melroseplace lägenheterna ger en efterlängtad 90-talsnostalgi som för tankarna till när man var liten och fördrev eftermiddagarna, när man kommit hem från skolan, med att följa Heather Locklears bitchande mot rollfigurerna Jake, Jane, Michael och allt vad dom hette. Det är supersnyggt.

Sammanhanget däremot. När jag slökollat igenom 3-4 scener insåg jag att kampen mot tyngden som ögonlocken frestade med var lönlös i hopp om att förstå sig på David Lych kl. 3 på morgonen. Det var lika bra att låta sig slukas av sömnen som Vigerts mjuka soffa framkallade. Men Mulholland Drive alltså. Om mitt liv scenografiskt sett hade varit lika vackert som den filmen hade jag aldrig någonsin gnällt över något. Överhuvudtaget.

Instängd med Svt

2006-12-28T02:24:00.000+01:00

Jaha det blev ingen utgång ikväll heller. Det blev ingen vistelse utanför det här hemmet överhuvudtaget - det här blir den femte dagen på raken. Jag har redan börjat få psyktankar om hur platt min röv har blivit av allt sittande och liggande.

I alla fall så har jag kollat på film. Public service är noga med att pleasa oss dessa dagar och det är bara att tacka och ta emot när man ändå inte har något bättre för sig. Igår blev det En kvinnas doft och ikväll Almodovars Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott från 1989. Almodovars filmer är givetvis alltid likadana , oavsett om de är från 1989 eller 2006. Det enda som egentligen skiljer dem åt är handlingen. Karaktärerna ska alltid gestalta galna, överkåta och premenstruellt skadade kvinnor som antingen är farligt bittra eller på grund av manligt svek förvandlats till manipulativa manslukerskor.

Jag vet inte vilken värld Almodovar själv lever i, men någon konstig relation till sin morsa måste han ändå ha haft eftersom han envisas med att framställa alla kvinnor som eldigt okontrollerade psykon. Männen blir som undersåtar i de översexuella kvinnornas närvaro. Någonting bizarrt måste han nog ha varit med om.

Godmorgon Sverige

2006-12-27T14:30:00.000+01:00

Ny dag nya tag ny tid ny strid blablablabla.
Den här dagen ska bli en av julens bästa. Typ.

Tristess och skvaller

2006-12-26T17:36:00.000+01:00

Nu har jag varit inomhus i fyra dagar. Jag är så djävulskt uttråkad att jag håller på att dö.
Alla möjliga idéeer till hur man borde fördriva tiden på det mest vettigt givande sättet har passerat mtt huvud. Allt från att börja läsa en bok (stor risk att det skulle ske!) till att kolla efter massa "bra-att-ha-bilder" på google till att gå tillbaka till kylskåpet, för tionde gången den här timmen, och äckelfingra i brieosten med hopp om att mina förkylningsfuckade smaklökar ska känna något just den här gången.

Inget av det där kan dock stilla min rastlöshet. Om det här jävla verktygsfältet hade funkat hade jag åtminstone kunnat länka bra mp3-låtar från blogar. Men nu gör det inte det så den här "lustiga" bilden ovan är allt ni får nöja er med.

Lite lättsamt skvaller (inga jobbiga grejer som går tillbaka till mitt liv tack!) hade förmodligen funkat som ett provisoriskt botemedel mot denna outhärdliga tristess. Ni vet ett sånt där två timmars långt telefonsamtal där man får veta aaaaaallt. Men nu råkar de som förser mig med sådant antingen vara bortresta på semester i Nice, eller skaffat sig pojkvänner vilket i sin tur innebär "sayonara, vi ses när vi ses". Kvar är jag med mig själv och ett totalt actionlöst internet.

S/S 2007

2006-12-24T23:04:00.000+01:00

Okej nu har jag undersökt och kommit fram till följande: metalliska färger, futuristisk robotfeeling och ben ben och ben är det som gäller för våren 2007. Materialen är satin eller blanka hårdare ytor med metallkänsla( Om man vill följa Balenciaga till punkt och pricka ska man köra på pansarutrustaktiga leggings i guld) och färgerna som har fått mest uppmärksamhet är guld, silver och svart.

Ben alltså. Vad gäller bara ben "på modet" är det lika jobbigt varje gång. Ben som är fria från celluliter och diverse skavanker är ganska ovanliga. Det krävs dessutom ganska mycket jobb att fixa dem. Men är man en fashionhora så har man inget val.

Och på assecoarerfronten visade Marc Jacobs sjal under keps på sina modeller. Även om man inte råkar vara lika svalt snygg som modellen Jessica Stam borde det funka - när den urbana storstadslooken möter rivieran kan det liksom aldrig bli fel rent upp-piffningsmässigt för outfiten.

Balenciaga spinner vidare på klump-skotrenden med metalldetaljer, som för övrigt påminner om "ståldojorna" som syriankillarna från förorten la tusenlappar på mot slutet av 90-talet. Vem vet, nästa vinter kanske klumpmodet på skor har slagit igenom på allvar och halva stan, inkluderat jag och du, går runt med re-freshade varianter av Buffalos.

Det kanske inte syns så tydligt på bilden här, men Karl Lagerfeld satsar på guld runt ögonen och halsen för Chanel. Jag är tveksam till guld runt halsen, det känns för övrigt väldigt 2005-2006 i min värld. Efter att ha burit plastguldkedjehållaren till min morsas ena gardin under hela förra sommaren, spyr jag faktiskt vid tanken.

Nu vet du vad du ska kolla efter under mellandagsrean.

Madicken gör min julafton

2006-12-24T18:52:00.000+01:00

Det är Julafton idag och till min egen förvåning känner jag faktiskt lite julkänsla i min kropp. Inte alls lika mycket som vissa andra människor tycks känna, men det hade jag heller inte räknat med.

Julen är, liksom de flesta andra högtider, irriterande tids och pengakrävande och allmänt tacky. När man för ofta blivit nertrampad på stan av entusiastiska julmongon, kan fantiserandet efter ett laddat automatvapen som ger möjlighet att meja ner folk på Drottningsgatan ha en lugnande effekt på nerverna i några minuter. Det är just grejen att kunna leka med tanken som gör att man verkligen kan lugna ner sig och börja skämmas över att man är så jävla störd istället ( believe it or not men jag har en alldeles förträfflig självdistans). För att straffa sig själv ännu mer övergår tanken ganska snabbt till hur viktig funktion julen fyller för de mindre liven.

För oavsett vad är ju julen ändå utav stor betydelse för barnen, hur tröttsamt PK det än låter. Inte helt otippat avgör tillgången på kärlek, trygghet och mamma pappa, om man har fina minnen med sig från denna helg eller inte. Har man det inte kan det bli jobbigt så här års. Tack och lov har jag inga såna problem.

I takt med att man blivit äldre har man däremot prioriterat annat än att upprätthålla julkänslan. Som att gå ut och dricka sig aspackad på stan. Bakis på julafton är inget nytt under solen för de flesta i min ålder, och det ökar inte i sin tur engagemanget på julafton. Teven brukar kvarstå som den enda räddningen.

När det kommer till att kolla på typiska julprogram som Kalle Anka och liknande, var det dock några år sedan jag orkade jaga känslan för att känna entusiasm och upprymdhet inför dessa. Men i år har jag tillbringat mer tid framför teve än tidigare. Jag har bland annat sett Madicken och upptäckt massa saker som jag som liten inte alls tänkte på.

Exempel på tankar: inte fan visste jag att Madicken bara var sex, sju bast - senast jag såg filmen var hon i mina ögon tonåring.
Det är också ganska intressant att hennes journalistfarsa verkar ha någon slags socialistisk ådra trots att familjen lever ett idylliskt övre medelklassliv. Den flera år äldre grannen/tjänstepojken Albins flört med Madicken är ju småäcklig, nästintill pedofili - det är sånt unga killar blir häktade för idag.
Sedan hade jag heller inte märkt att Madickens morsa och farsa är sådär väääldigt kärleksfulla mot varandra, typ att de inte kan sluta ta på varandra och ger varandra massa knullblickar hela tiden.
Att det är märkligt att tjänsteflickan Alva tituleras som "flicka", fast hon mer lutar åt en dåtida ogift och därmed förruttnad medelålderskvinna minns jag däremot att jag redan då tyckte. Ibland tror jag fan att jag var mer vaken som barn.

Sen måste jag passa på och påpeka att rekvisitan är super! Att jag uppmärksammar sånt kan möjligtvis vara en skada från att jag jobbar på en fashionblaska, men kläderna är verkligen grymt genomtänkta! Framförallt är det svårt att inte notera hur snyggt Madicken och hennes ettriga lillasyster matchar varandra hela tiden. Allt från förkläden och vit/blåfärgade bomullsklänningar, till smakfulla mönstrade yllekoftor. Madickens blåa basker med röd toffs skulle funka hur bra som helst nu, speciellt till det där långa blonda håret.

Hade det inte varit för att jag har åkt på en cepeförkylning hade jag förmodligen varit på Tranans julfest igår och supit ner mig rejält, vilket utan tvekan hade lett till att jag dragit vidare mot Stureplan och därefter eventuellt hamnat på någon onödig efterfest. Jag hade aldrig orkat slå på teven för att kolla på Madicken idag.
Slutsats: jag behövde det här.

Dålig registrering i hjärnan

2006-12-23T22:04:00.000+01:00

Min hjärna behöver åka på rehab i några veckor. Kroppen får däremot gärna vara kvar här i Stockholm - jag har ju faktiskt jävligt kul. Men min hjärna, eller framförallt min själ, behöver lite omvårdnad och utbytt frisk luft. Frisk luft och inspiration.

Det är ju så lätt att adrenalinet tar över, att man bara flyter med, utan att hinna tänka efter eller återkoppla vad vem när hur. Man flyter bara med och morgonen blir kväll som blir morgon som blir kväll och helt plötsligt inser jag att jag inte öppnat min post på flera veckor och jävla fitthelvete tänk om jag får en betalningsanmärkning nu.

Jag har knappt haft tid att tänka. Jag brukade lägga ner ohälsosamt mycket tid på att tänka förut. Nu hinner jag knappt tänka på vad som egentligen hände igår kväll - varför envisades jag med att försöka sova under ett bord i källaren på Berns i torsdags?

Det är alltid något som behöver fixas. Alltid någon som behöver uppmärksamhet. Alltid något som jag måste prioritera före min trötthet. Men det är all good, jag trivs med det just nu. Som fan.

Nersmetad i Stockholm

2006-12-21T01:20:00.000+01:00

Höstens utdragna debatt om hög och lågkultur verkar vara på väg att dö ut. Alla som tycker om att säga något har sagt sitt, minst fem gånger var.

Själv har jag smetat ner mig i min egen avföring och suttit på trapporna till konserthuset på Hötorget, där jag förgäves kollat efter äckliga torgduvor hela dagarna.

Vi kanske har gått om varandra vid fruktstånden?

Första advent

2006-12-03T16:01:00.000+01:00

Jaha då var det första advent och med det vill eller försöker jag nog inte säga ett skit egentligen. Inte mer än att det är vinter nu och att det var sommar för ett halvår sedan.

Det mesta rullar på som det har gjort de senaste veckorna. Det stressas en hel del med andra ord. Upptäckte ett vitt hårstrå när jag skulle "bättra på sminket" på toan på 2:35:1 (?) på berns igår. Jag ryckte givetvis bort det omgående. Vita hårstrån är väl kanske ingen våt dröm för en 24-åring. Men WTF, vad göra? Man börjar väl bli en tant, helt enkelt.

Nu har jag varit singel i över ett år. Det tar ett tag men när man väl kommer in i det är det ju hur soft som helst, att kunna leva kompromisslöst och slippa massa huvudvärk som på ett omedvetet plan sänker livskvalitén. Singellivet har sina för och nackdelar. En nackdel är man minst sagt dragit sitt strå till stacken för att bygga ut grenarna på incestträdet i centrala Stockholm. Det är fett osoft. Men återigen, vad göra? Det är bara att slänga ner huvudet, låtsas att man varken hör eller ser, och fortsätta gå vidare .

I just can't get enough

2006-10-30T17:36:00.001+01:00

Det var ju ett tag sedan. Här har ni några låtar som går på repeat hos mig just nu.

1. Fibes Oh Fibes – Last party
Alltså. Jag får inte nog av den här låten - den är obeskrivligt fantastisk. Utan tvekan en av årets bästa. Om inte den bästa.

2. Nelly Furtado - Say It Right
Om jag ska vara ärlig har Nelly Furtado för det mesta känts lite halväcklig. Sen kom Timbaland ridandes på en vit häst, och resten är historia. Den här låten går, utan att överdriva, fortfarande på repeat runt 15-20 gånger i min dator varje dag. Man får lite ont i hjärtat av Say It right. Samtidigt som den känns så len att den inger hoppfullhet. Som det sista dramatiska inslaget innan man skiljs åt från något som har varit mörkt och destruktivt. I love it!

3. Detektivbyrån - E18
Detektivbyråns musik skapar någon slags inre harmoni. Du befinner dig på en sommaräng i Värmland med en midsommarkrans i håret. Kanske kommer du älska med bondsonen Hjalmar nere vid vattnet. Kanske kommer du bli våldtagen av drängen Gustav i ladan. It's up to you vad du väljer att tänka. Att B-more Club, ghettotech och miamibass är musik utan själ, blir påtagligare än någonsin när man lyssnar på Detektivbyrån. Om du smådiggar det här men tillhör den dampskadade generationen som får ryckningar av allt som inte har BPM runt och över 130, kan du lyssna på Slagsmålsklubben istället. Finns på myspace.

Det ska vara flyt i flytet!

2006-10-10T01:43:00.000+02:00

I helgen tog jag mitt förnuft till fånga och avslutade något som kanske hade kunnat vara en påbörjan till något. Detta gjorde jag med hjälp av kläder som ändå skulle lämnas tillbaka, i en röd hårproduktskasse,

Det var lite synd eftersom jag hade upplevt sånt härligt flyt. Men det fanns inget annat alternativ.

Det gäller ju att ha flyt i flytet. Stöter man på oflyt i flytet kanske oflytet tar över flytet så småningom. Och inte fan vill man att allt ska börja suga igen. Jag känner mig så otroligt vuxen och duktig. Palla med fuckat flyt liksom!

Re-build

2006-09-29T15:54:00.000+02:00

Min mobiltelefon slarvades bort på fyllan för några veckor sedan. Mitt abonemang stängde Comviq av förra veckan. Min dator kraschade igår natt när jag hade som roligast på msn.

Jag har aldrig någonsin varit i större behov av dessa förlorade tekniska prylar. Nu sitter jag i något jävla datarum på Åsö. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Nästa gång jag ringer upp någon från mitt eget nr kommer det vara med en ny mobiltelefon.

Nästa gång jag sitter hemma hos mig själv och snackar med någon på msn kommer det vara med min nya Mac (det innebär att jag måste droppa alla flashiga uppdaterade msnversioner och hålla mig till den uråldriga 5.1 versionen).

Jag köper typ aldrig ny elektronik. Jag tycker det är så jävla jobbigt och tråkigt. Ibland händer det att jag får någon pryl av någon. Det kommer dock inte ske den här gången.

Alla bilder, mp3-filer och dokument som jag har samlat på mig de senaste åren är ett minne blott. Den praktiska konsekvensen av förlusten över min telefonbok ska vi inte ens gå in på. Men jag vet inte om jag ska vara förtvivlad eller glad.

För någonstans är jag faktiskt väldigt angelägen att skita i allt det där gamla och bara fokusera på det nya.

Nya prylar innebär nytt liv. Alltid!

Adhd i kungahuset

2006-09-24T23:19:00.001+02:00

Jag har alltid varit svag för adhd ungar. När man hänger med folk som har Adhd öppnas en helt ny värld för en. Sådant som man normalt bryr sig om blir jävligt sekundärt.

I grundskolan är dem oftast riktigt jobbiga. Har man oturen att hamna i samma klass som någon liten potentiellt ritalinberoende rackare får man akta sig för att inte få skallen indunkad i något vasst i kapprummet. Eller att inte få smalbenen söndersparkade om man råkar dribbla sig förbi klasskamraten ,som ingen oftast förstår sig på, på basketplanen.

När dem blir äldre gäller plötsligt nya regler. Övergången från Soc till kriminalvården kan vara svår att hänga med i. Men det spelar oftast inte så stor roll. För är någon jävel riktigt störig blir det svårt att inte lappa till honom på käften. Och riktigt tjack är ju faktiskt fett. Även om straffet kan resultera i att hänga med massa etttriga "idioter" på kåken. Men vafan.

Sitter man inte redan på en volta som endast har blivit aktuell p.g.a ens dampigt okontrollerade beteende, blir det förmodligen fråga om några visiter på det lokala häktet under året. Det tar inte lång tid innan moders/faderskänslorna hos den sympatiske delen av häktespersonalen väcks till liv och det i smyg delas ut lite extra jordgubbskräm och kakor vid kvällsmålet.

När det kommer till att hantera brudar kan man som tjej oftast inte hamna med någon charmigare, mer energispridande människa där förhållandet aldrig någonsin skulle bli i närheten av monotont. Trots att det skulle kosta många söndersmällda dörrar och krossade glas. Faller man för en ADHD/Damp snubbe blir det nog riktigt svårt att ersätta honom med en vanlig svensson som lever efter fasta rutiner.

Vad som egentligen orsakar ADHD/Damp diskuteras forfarande. Forskarna verkar ännu oeniga om neuropsykologiska störningar är ärftliga eller bottnar i sociala och miljöbaserade faktorer. Några snackar t.o.m. om att slag mot huvudet, som ger upphov till ärrbildning, kan orsaka diagnoserna (??). Det finns en hel del teorier där åsikterna går isär kraftigt.

Nånting som i alla fall är säkert är att dessa fantastiska indiver är Guds gåva till den uttråkade människan. Och att det är riktigt kul att det brittiska kungahuset verkar ha en sådan liten illbatting. Harry lever loppan och har fortfarande inte tröttnat på att ställa till det för sin stiffa farsa.

Men herre Althin!

2006-09-18T00:05:00.000+02:00

Skit i att den borgerliga alliansen vann och att Maud Olofsson såg sådär äckligt självbelåten ut, som bara hon kan, när hon promenerade in i tevestudion före (!) Reinfeldt! Allt det där kan jag leva med. Det blir säkert bra. Jorden har inte gått under direkt. Jag röstade ändå blankt.

Det som däremot får min världsbild att kollapsa en aning är hur f a n en sådan vettig och respektabel man som Peter Althin kan vara kristdemokrat? Det hade jag förträngt helt och hållet. Och Anna-Maria, jag skäms jättemycket, men där kan jag faktiskt inte låta bli att tänka svart eller vitt! För han är verkligen en yrkesman att beundra som gör ett utomordentligt jobb för sina klienter som bygger på logik och fantastisk intelligens. Jag vet inte. Althin. Jag vet inte vad jag ska säga mer.

Som sagt. Det blir säkert bra. Så länge jag inte tvingas gå på A-kassa.

Tore mackin' @ East

2006-09-14T13:56:00.000+02:00

Tore från FCZ försökte ragga på mig på East igår kväll.

Han kom fram till mig när jag och mitt sällskap halvberusade stod och "spontandansade" vid lilla baren. Han presenterade sig själv och började dansa med mig. Jag frågade honom vad han sysslar med. Han sa att han har sitt fotbollslag. Efter någon minut började han oblygt fläta in sina fingrar i mina. När han märkte att jag inte var så peppad på det var han på ett respektfullt sätt väldigt noga med att inte göra om det, trots att han valde att stå kvar och dansa.

Är inte det ett tecken på fantastisk självdistans och ett härligt självförtroende?

On Air

2006-09-12T23:20:00.000+02:00

Ett tag var jag helt övertygad om att MySpace skulle ersätta bloggen, som en ny spot för alla som gillar att tillkänna ge sin existens för omvärlden. Men jag hade fel. Och tur var väl det. Annars hade den här bloggen inte ens uppdaterats de få gånger som den gör nuförtiden. Men nu har jag dock börjat tvivla på bloggens öde igen.

För radio är det nya heta. Har du numera inget eget radioprogram eller möjligheten att medverka i någon annans show, är du tyvärr inte lika ball som du önskar att du vore. Och visst, P3 i all ära, men censurerade program som ska funka i det svenska folkhemmet känns ju inte så himla spännande längre.

Det är vibes46.com som är skiten som gäller just nu. Med dess fantastiska utbud på grym urban musik och låtlistor som uppdateras finns det ytterligare en anledning att sitta och "röva" framför datorn. För i en liten och svettig källare på Östermalm hänger stans tightaste djs en gång i veckan för att leverera den fetaste musiken och samtidigt vara så ocensurerade de bara känner för i sina shower.

Förrutom dem så finns även de två förtjusande damerna som har programmet Matique på onsdagar kl. 22-00, där det pratas mer obehindrat än någonsin och det åtminstone än så länge varit fritt från diverse "dj-lagar".

Så nu slipper du googla runt som ett panikslaget mongo efter musik för att slippa snacka med dina keffa arbetskamrater som sitter två meter ifrån dig. Det är bara att gå in på www.vibes46.com och trycka på lyssna nu.

Detta är ingen annons.

Vi hörs!

2006 års i-lands problem

2006-09-07T16:42:00.000+02:00

Varför finns inte jag med på din top 8 lista på din MySpace sida?
Varför har du ändrat min placering på din top 8 lista på din MySpace sida?
Varför har du inte lagt upp några bilder på mig i din slideshow på din MySpace sida?
Varför har du, utan att fråga mig, lagt upp bilder på mig i din slideshow på din MySpace sida?
Varför har du skaffat dig en MySpace sida? Har du inget liv eller?

HM, MTV VMA 2006 och le aldrig när du åker kommunalt

2006-09-03T22:23:00.000+02:00

Den här helgen har mestadels ägnats åt vila samt diverse förpliktelser. Sen har det även shoppats en aning på HM. Jag tycker att det är lite kul att dom fetaste grejerna därifrån nästan alltid ligger på 150 spänn. Gränsen för vad som är ok att lägga ut på kläder från HM, för mig, går vid 300 kr. Bortsett från den där fantastiska gråa pennkjolen jag köpte i somras som gick på 350 spänn. Men hursomhelst.

Söndagar är den enda dagen i veckan då jag rutinmässigt kollar på teve. Sopranos har numera tagit över Nip/Tucks plats. Men idag har jag även kollat på MTV VMA 2006. Jag slog precis på teven då den enorma hyllningen till Hype Williams hölls, när Kanye West med högaktningsfull röst berättar att han gillar den store videoregissören för att han var mannen som talade om för honom vilka skor han skulle gå i och vilken bil han skulle köpa. Eh...Gud så stordådig handling.

För mig är Hype Williams inget annat än en man med alldeles för mastig budget inför de flesta jobb han åtar sig. Det är sällan smakfullt. Det är inte heller fett i den traditionellt feta hiphopbemärkelsen. Det är mestadels endast gäspframkallande och i bästa fall uppkommer orken av att bry sig om saker som "oj undra hur mkt cash den där explosionen kan ha gått på" eller "har Beyonces morsa slutat styla henne ". Jag måste dock påpeka att mr.Williams var grymt het i sin svarta kostym och sina vita sneakers.

Sen undrar jag om det verkligen inte är hög tid att Christina Aguiliera börjar haja att hon faktiskt inte är Marilyn Monroe. Det känns som att hon alltid får ett tvångsmässigt beroende av en viss stil som hon sportar i 2-3 år för att sedan konvertera till något annat minst lika obegripligt. Nu har vi sett henne i allt från trailertrashighetens övergång till hennes smaklösa version av burleskstuket där hon slutligen fått en jävla nojja på Marilyn som aldrig tycks avta.

Inför morgondagen, dvs den nya veckan, vill jag utfärda en varning som bygger på ett konstaterande som fastställdes under förra veckan. Här kommer den:

Le aldrig mot främlingar när du åker kommunalt!

Eftersom vi bor i en stad där man betraktas som störd ifall man drar upp mungiporna, så försätter man sig själv automatiskt i grov lidelse under hela den kommunala färden. Människor i Sthlm kan tydligen inte hantera ett spontant leende. Antingen tror dom att man är störd, eller att man är kåt. Eller så upplever dom att det rör sig om en alldeles speciell connection mellan dig och personen i fråga. Det sistnämnda gäller då främst pensionärer. Vad som dock är gemensamt för alla dessa kategorier är att dom inte kan sluta stirra på en. Vilket resulterar i att man, oavsett fast man tvingas rucka på sin egen bekvämlighet till max, alltid blir generad och därmed inte har något annat val än att kolla åt ett annat håll eller låtsas läsa tidningen.

Så få aldrig för dig att du ska försöka bryta det här stiffa uppstoppade stämningen som signifierar vår huvudstad. Överlåt det helt enkelt åt "någon annan".

Höstens Ryda Girl outfit

2006-08-31T14:11:00.000+02:00

Om du vill se ut som en äkta Ryda-Girl som reppar Stockholm i höst lyssnar du på mig och tänker i följande spår:

Överdimensionerad knut/knytrosett runt halsen - Tänk YSL. Får dig att se ut som en kvinnlig och chic Ryda Girl som har ett bra liv.
Svart lack - Gäller framförallt skor. Matchas med lackväska. Oh yes, äntligen kan man plocka fram dom där jävla second-hand väskorna som man köpte för 80 spänn för tusen år sen och har använt typ 1 gång.
Lila - Den sexuella frustrationens färg var det någon som sa. Är du mörkhårig kan du aldrig se dålig ut i lila oavsett hur ful du än är.
Den strama högt uppsatta knuten - Jag har fortfarande inte tröttnat på att se ut som en brud som gillar att hoppa hopprep. Knuten är fortfarande het, men måste bäras med attityd och stil. Annars kan den bli meningslös.
Lager på lager - Jag vet att jag tjatar sjukt mycket om det. Men om man lyckas hitta snygga matchningar och samtidigt får in en urban touch är man för jävla rätt i den outfiten. För den mer urbana looken ska det se ut lite som att du nyligen fött barn men fortfarande är fett ungdomlig.
Korviga sockor + highheels - Följer lager på lager mönstret. Du ska inte se ut som en Ryda Girl från Baltimore med 3 ungar! Du reppar Stockholm, bläddrar i Vogue och är jävligt het. Då gäller sockor i pumpsen!

Urkel avbyter

2006-08-29T22:48:00.000+02:00

Ibland krävs det så lite som att man råkar ligga med fel person för att haja att enough is enough.

Att få avsmak på en människa som i sin tur ger upphov till att man får avsmak på hela den menlösa subkulturen som han är en del av, är en riktigt befriande känsla. Speciellt när man längtar efter ett liv som bygger på rutiner och kanske lite mer framförhållning.

Min sommar var riktigt fet. Men framöver kommer jag att sitta i min säng och dricka sjukt mycket thé och kolla på massa sitcoms. Hoppas att dom visar alla avsnitt av Family Matters.

Dagens lunch

2006-08-29T14:27:00.000+02:00

Jag har 3 saker att säga idag :

Död åt sega datorer med för lite minne
Död åt mobiltelefoner som inte funkar
Död åt Comviq som fuckade för en hel livstid med sina kunder igår

Fredag 18/8 kl. 01.30 @ Berns toalett

2006-08-20T23:15:00.000+02:00

Ibland tror man att man ska dricka ett glas rött på Annakhan för att gå hem sen. Som vuxna människor med bra liv gör när dom ska avrunda en hård arbetsvecka.

Två timmar och ett antal shots senare har man regregerat till de tidiga tonåren. Enda skillnaden är att man blir insläppt på Berns.

Hade Stones Throw tagit hit massa artister förresten?

Whateva man

2006-08-18T00:58:00.000+02:00

Det mesta känns ganska "Ähhh" just nu.

Utekvällarna känns whatever. Modeveckan känns whatever. Männen känns whatever. Sommarens sista dagar känns whatever. Allt känns typ whatever.

Men det är helt ok. Faktiskt. Det är ganska skönt att nöjesbiten inte alltid ska vara överdrivet stimulerande och oöverträfflig jämfört med den monotona vardagen. Vardagen som man borde klara av att infinna sig i utan att drabbas av neuropsykologiska störningar.

Äntligen är jag där. Det tog mig 1 år att återfå motivationen till att sätta mig i skolbänken igen.

Det finns ingen vilja eller utrymme för sådant som inte ger mig något i längden längre. För allt annat än det känns " whateva man".

Det är en fantastisk känsla.

" You ready to roll this weed up?
Whateva man..."

Superficialismen i fokus

2006-08-16T11:52:00.000+02:00

Såhär upphypad som den här modeveckan har varit hitills har jag aldrig upplevt den förrut. Det bloggas på varenda sajt om vem som satt var och sa vad till vem som sen blev sur och gick hem och som sen blev glad och pratade om sin Ralph Lauren skjorta. Och såhär kan vi ju inte ha det. Detta innebär alltså att även Zanraff måste bjuda till med något.

Igår hängde jag på Erik till Whyred visningen på Berns. Jag antar att ni förmodligen inte orkar med att jag ska ge er en beskrivning på kollektionen, och det visar jag er all förståelse för. Att lägga ut hundra och tusenlappar på ett klädmärke som känns ett halv snäpp hetare än Fillippa K är ingenting man gör som en frisk människa.

Det enda som egentligen är värt att berätta från visningen är hur ball den rödhåriga modellen med långt hår var när han gled in med sina trötta steg. Han ingav verkligen känslan av att han gjorde det här för att hans morsa hade tvingat honom och att han egentligen längtade efter sin skateboard och crack-pipan hos vännerna i USA som han fick smakprov på under det där utbytesåret.

På kvällen gick jag förbi bon-festen på Spyan och betraktade en väldigt sprallig Robyn som såg ut som något av en blandning av ett 10-årigt barn på kalas, en highschooltjej på tjack tagen ur en aerobics video från början av 90 talet och ett besök senare hos Toni and Guy-Hasse.

Ja just det, sen såg jag "henne" också.

Ni vet, alla har vi någon vi hyser agg för p.g.a. olika anledningar.
Det här brudhelvetet var så himla tråkig och förvånansvärt SO LAST SEASON att glädjeskullerbyttorna i mitt inre slogs om för fullt i några minuter. Det faktum att hon kändes så....eh....Fillipa K, gjorde att jag fick tillbaka 40 % av mitt förlorade självförtroende. Därmed fick min grandiosa självbild en sådan stark skjuts med positiv förstärkning att jag blev tvungen att gå in på toaletten och hångla med mig själv ett tag.

När jag avslutade min kväll med en sväng förbi F12 kändes det som att jag kommit hem. Då fattar ni hur spännande inbitna modemänniskor i Stockholm är.

Ny riktning med ny garderob

2006-08-15T00:51:00.001+02:00

I dagarna börjar Stockholms modevecka. Under modeveckan i vintras, när inget annat berörde mig än det som hände på Riche på en torsdag, var det enda som intresserade mig Elle-galan på Grand Hotell.

Jag har alltid haft en förkärlek för Grand. Det beror förmodligen på att jag under mina "yngre" år (när jag var 17)jobbade som frukostvärdinna på Grands Veranda. Jag och min bästa polare, som givetvis också jobbade där, såg alltid till att vara där 06.30, oavsett vilket skick vi befann oss i. Med typ 2-3 timmars sömn, pinsamt stark alkoholandedräkt och sönderstämplade handleder från db och allt vad vi hängde på under den tiden serverade vi kaffe och thé med ena handen bakom ryggen åt utländska affärsmän och par som ville liva upp sina monotona förhållanden med flashig frukost. Vi betraktade gästerna som jävligt rika, trevliga och dumma i huvet. Bortsett från den där sorgsna judiska gamla änkan som bodde på hotellet permanent och alltid satt vid fönsterbordet längst upp. Men ibland kunde man iofs tycka att även hon blev jävligt gnällig och jobbig när hon ville ha sitt örtthé på sitt speciella sätt. Så när den dagen kom då man själv fick vara freeloadande gäst där var det ändå ganska stort för en.

Hursomhelst så ska man väl kanske med modeveckan få något hum om hur olika svenska designers har tänkt att man ska klä sig under den kommande tiden.

Style.com gör det väldigt lätt för oss genom att peka på bubbelsilhuetten, påpälsat, metalliska färger, oversizat, lager på lager och napoleonskt. Hmm, jag vette fan om päls känns så jävla hett hösten/vintern 2006. Är vi liksom inte relativt done med den biten. När det kommer till oversizat och lager på lager vet ni som följer mig att jag är fett nere med Marre. Oavsett om c/o Sthlm devalverar hans värde kraftigt genom att blanda hans grejer med Juicy Couture, Sass & bide och Ella Moss i butiken?! Återigen hösten 2006! Jag kunde liksom inte låta bli att bli chockad när jag gick förbi skyltfönstret som skriker hjälp efter nya inköpare!

Aja nu ska vi inte vara såna. För mode känns kul igen. Jag har lovat mig själv att lägga ner mer pengar på nya kläder än på mina utekvällar under denna höst. Och det gott folk, det är ett jävligt stort steg i rätt riktning.

Light start på hösten

2006-08-06T18:33:00.000+02:00

Nu är vi inne i augusti. Det innebär att hösten är här. Under hösten återgår man till mer normala levnadsförhållanden. Man går ut mindre. Man skaffar sig ett förhållande med någon som man vill titta på teve med. Men mest av allt går man på bio.

I fredags inledde jag min biohöst med att se The squid and the whale. Det var mitt andra biobesök sedan årskiftet och förmodligen det bästa jag har gjort under de senaste månaderna. En väldigt djup men samtidigt lättsam film som belyser ett ämne som säkerligen är mer frekvent förekommande än vad man kanske anar. Filmen handlar om vuxna människor som skiljer sig och beter sig totalt ansvarslöst mot sina ungar som i sin tur freakar ur och flyr in i massa konstiga beteenden. För att inte göra det hela för dramatiskt finns det en fantastiskt bra humor genom hela filmen där man driver med karaktärernas stereotypiska sätt att vara. Lillebrorsan Frank är så söt att man smälter. Hursomhelst var det ett perfekt biobesök att smygstarta hösten med.

Utöver det har jag druckit mina sista roséglas på Annakhan, varit på en riktigt brudig födelsedagsmiddag i Rissne med 20 riktigt brudiga brudar, hängt vid dj-båset på Berns när Will-Rock spelat grymma UGK proddade låtar och dansat i spegelsalen på Spyan.

På Spyan, som för övrigt känns lite väl ungt, har jag iaktagit en hel del unga män med kycklingben i väldigt korta bomullsshorts som förmodligen hade kunnat varit förvuxna rumänska barnhemsbarn från Ceausescus tid. Läskigt!

Ikväll ska jag kolla på Nip Tuck och sedan gå förbi en sväng på F12 då Raw Fusion har klubb. Och det var min helg i text.

They don't know what love is about, they only know who's in and who's out

2006-08-01T11:06:00.000+02:00

Jag börjar denna underbara tisdag med att lyssna på Domino Kirkes fantastisk vackra och ärliga musik. Det enda intressanta jag vet om henne och bandet är att de ligger på Mark Ronson och Rich Kleimans Allido Records och att videon till Green Umbrella gjordes av en av bandmedlemmarna som sedan vann pris för bästa video på Da Vinci video and filmfestival sommaren 2006.

Resten får ni googla fram själva. Tro mig, jag har försökt och jag hittade nada. Å andra sidan är mina googleskills vassast då det kommer till att sneaka skiten ur privatpersoner.

Dessa integrationsprojekt...

2006-07-31T12:32:00.000+02:00

För det första måste jag säga att ordet "blatte" klingar jävligt illa. Blatte är ett uttryck som svenskar som inte har någon koll på invandrare använder. Antingen är dom rasister eller så vill dom visa hur jävla avslappnad inställning dom har till människor som har ett ickesvenskt urspung. Inte så överdrivet hett m.a.o.

Men om man nu ska försöka ha något härligt integrationsprojekt där man använder sig av ordet "blatte" för att visa vilken fantastisk ungdomligt innovativ provokationsförmåga man har, måste man då LÄGGA TILL "De Luxe" för att töntifiera hela skiten ytterligare???

Jag syftar på projektet/galan/vad dom nu vill kalla det "Blatte de Luxe" som hölls i Kungsan igår. Det är ju så jävla fjantigt är det är ett nästintill hån mot varenda invandrare i Sverige.

Igår kväll satt jag och kollade igenom nomineringslistan till prisutdelningen och blev verkligen totalt mållös. Jag känner mig uppgiven. Nu ska jag gå och köpa en t-shirt som det står Blatte de Luxe på för att markera att jag är stolt över mitt ursprung när jag sitter och fikar i Hornstull senare i eftermiddag.

Helt ärligt. Det är jättegulligt att folk försöker. Och artisterna som ställer upp är verkligen jätterara. Men man kan liksom inte ockupera Kungsträdgården från kl. 17-23 på en söndag när folk har semester för att eventuellt dela ut ett pris till "irländaren som spelar så bra musik på Drottninggatan" eller till Victoria " andragenerations blatte jagad av media som bara får umgås med dumma svennar, hon skulle må bra av att träffa riktiga blattar som hon själv".

Det här ger mig samma känsla som jag fick när jag var 7 år och tyckte att det var så pinsamt att se kysscener i Dallas eller Falcon Crest att jag var tvungen att gömma mig under vardagsrumssoffan.

Infantilismen vinner sommaren 2006

2006-07-28T01:27:00.000+02:00

Okej. Den här sommaren har jag äntligen tagit bort mina skygglappar och varit öppen för att hänga med snubbar i min egen ålder. Det var minst sagt på tiden. Jag känner att jag är ganska done med de äldre "mognare" typerna som trots framgång och cash lyser med sin bitterhet och uppgivelse inför livet där de får vem som helst att känna sig självmordsbenägen. Så efter jag-vet-inte-hur-lång-tid har jag hängt med jämnåriga från det motsatta könet. Och jag har dragit slutsatser. Det gick liksom inte att undvika.

Det som är fantastiskt med dessa yngre förmågor är deras enorma hunger for more. Dom är oförstörda, energiska, sugna på att utforska det dom inte känner till och har oftast en fysisk uthållighet som är magnifik. Dom sprider livslust och glädje. Det är infantilt. Det är härligt. Det är spontant. Man skrattar mycket med dom.

Men sen kommer de mindre heta grejerna. Och där kommer företeelser som att laga pajade cykelkedjor mitt i natten, trötta filosofiska diskussioner på Södra Latin nivå om meningen med livet om varför vi egentligen existerar och massa annat skit som ni säkert kan räkna ut själva.

Många av dessa gossar har liksom inte funnit sin plats i skitnödigheten än men har ett enormt behov av att bevisa det för omvärlden. Så fort de känner att de är lite uppförsbacke i den processen tror dom att deras manlighet är i blåsväder. Jag märker att jag personligen har en stressande effekt på många av dom. Dom har helt enkelt inte funnit sin plats än.

Så alltså. Det äldre gardet är för uppgivna, förstörda och allmänt slaka. Samtidigt som dom yngre lider av alltför mycket ofrivilligt stånd och myror i arslet. Och dom där emellan har typ relationer som kommer att ta slut om 1-2 år där dom antagligen kommer hamna i samma fack som dom äldre bittra och börja ragga på 17-åriga dancehallbrudar. Vi vet att båda egentligen suger.

Fast det känns väl kanske inte så angeläget att leva som en nunna de sista veckorna av den här sommaren. Så då blir det hellre att hänga på efterfester och på Långholmen med snubbar som tycker att det är spännande att bygga raketer och deras arga 20-åriga ex-flickvänner som önskar livet ur en med sina besvärade blickar. Istället för med dom trötta typerna som man förmodligen ändå kommer behöva dras med på Riche när vinterkylan knackar på.

Jag tycker att det är lite jobbigt att jag

2006-07-27T02:07:00.000+02:00

Köper italienska Vogue för 130 kr och inte fattar ett skit av texterna
Köper kläder med alldeles för kort bäst-före-datum
Är en ytlig ko som kindpussas med alldeles för många människor som jag inte kan namnen på
Dömer folk utefter vad dom jobbar med
Aldrig kollar min zanraff mail
Aldrig kan vistas i alkoholrelaterade miljöer utan att "fastna" även fast jag lovat mig själv att dra hem tidigt
Min hud börjar bli rynkig och fucked-up
Jag inte har tjackat någon ny ansiktscréme sen den sista som tog slut i april (det är ett under att jag inte har börjat fjälla...än!)
Blir ohållbart dampig när jag känner mig rastlös
Hänger på F12 minst 3 gånger i veckan
Anses vara en "Myspace brud"
Har på mig kläder som andra människor har på sig
Pajat klacken på mina snyggaste svarta second-hand fyndade pumps från Berkley
Inte har en Mac ibook
För en gångs skull när jag har pengar inte hittar ett skit när jag springer runt i butikerna på stan...vart fan tog alla snygga kläder vägen???
Skjuter på att uppdatera bloggen

God, u're so fuckin' crazy!

2006-07-22T15:21:00.000+02:00

Den här bilden togs på Bonde do Roles efterfest i N.Y i tisdags. Jag blir ganska trött. Visst det är förmodligen bara en fyllebild men jag blir ändå trött.

Ursäkta att jag kanske är otydlig men finns det verkligen ingen lockande ungdomskultur efter VICE liksom? Måste det bli SVD eller är det verkligen helt dött där emellan? VA???

Det är inte dig jag är kär i, det är din jacka

2006-07-19T00:12:00.000+02:00

Jag tycker att det är skitjobbigt att det oftast bara finns obegripligt fula kläder när det kommer till kvinnligt streetmode. Tjejlinjerna är vanligtvis så jävla ugly med lama puttinuttiga försök till tjejifiering av plaggen, att man blir nästintill illamående. Vem fan bad om en "girly touch"? Om jag vill ha kläder med brudiga inslag går jag till Aksara på Sergelgatan! Det enda jag vill ha är samma jävla t-shirt fast i en betydligt mindre storlek.

Jag känner mig faktiskt avundsjuk på killar som kan tjacka sjukt snygga streetplagg. Jag tror att det är så pass att jag ibland gillar kläderna som mannen med stort M bär mer, än vad jag kanske gillar honom som person. Jag vet. Jag är hemsk. Men det får faktiskt vara så.

Även fast det snart var ett år sedan jag blev singel så kommer jag fortfarande på mig själv dragandes och suktandes till streetwear butiker med uteslutet manliga kläder. Det är en skada jag har från mitt senaste förhållande. Det har dessutom blivit ännu värre på sista tiden eftersom jag är så otroligt trött på min uppenbarelse i basplagg. Bara själva ordet basplagg får mig att typ längta till gröna långa dreads, piercingar i könsorgan och rave byxor med hundra fickor på sidorna. Och om jag hamnade där skulle ni väl alla säga upp kontakten med mig.

Så häromdagen när jag hetsade runt i Monkey Bizz och Recognize på Ölandsgatan tänkte jag att "vafan fuck it, dom här t-shirterna är för snygga för att lämnas åt sitt öde på nån vit, skev snubbe". Jag och min väninna tog alltså vårt ansvar som människor och köpte lite kläder i mansstorlekar. Vi tänkte att istället för att bli kär i nästa kille som råkar ha den rätta LRG jackan så är det lika bra hon bär den och blir kär i sig själv istället.

Den här sommaren kommer därför avslutas med en hel del "oversizade" t-shirts från exempelvis King Stampede, Peg Leg och Mishka. Grymt snygga grejer! Sen får man väl hitta lösningar på det här med att försöka framhäva sin kvinnliga sexappeal. Det känns som att det lutar åt att det inte finns mycket andra alternativ än att kavla upp ärmarna utav bara helvete och låta det bli jävligt tight nertill.

Ingen sol, men Dj Eleven

2006-07-15T15:45:00.000+02:00

Egentligen skulle jag vilja skriva ett inlägg om hur det känns när solen håller sig borta under några dagar och den där förbannade tristessen och tomheten tar ett kraftigt stryptag runt ens hals. Att endast leva föra natten är numera ett passerat kapitel. Då kom solen som en alldeles förträfflig räddare i nöden och såg till att jag tillbringade mina dagar på Långholmen och andra äckligt överbefolkade ställen med för mycket blottat kött per kvadratmeter. Det var kul. Jag har fått en fin solbränna. Men vafan. Jag orkar inte utveckla det här och skriva ett bittert inlägg bara för att det råkar vara mulet idag. Ni fick nog av allt sådant under vintern.

Så nu fokuserar vi på sånt som kan vara lite upplyftande istället. Som ikväll på Berns. Då Dj Eleven från N.Y klubben "The Rub" spelar på terassen! Kanske inte min personliga favorit när det kommer till The Rub snubbarna. Men kan nog bli grymt. Och väldigt klaustrofobiframkallande. Frågan är bara om inte ett lämpligt kemiskt bekämpningsmedel måste spridas över den "yngre crowden" så att det frigörs lite utrymme och därmed andrum. Att hänga på Berns terass är numera som att kliva in på en fullsmockad och svettig fritidsgård i Husby. Lagom roligt.

Jag har alltid varit van vid att vara yngst. Nuförtiden är jag nästan alltid äldst. Inte roligt alls. Men jag är en väldigt simpel människa ibland. Det räcker med att Eleven spelar kollegan Ayres "Broke Ass Home" och min kväll kommer att vara gjord. Då kvittar det om min lillasysters kompisar råkar trampa på mina tår nån gång under kvällen.

Zizou, tu es trés bête!

2006-07-11T12:31:00.000+02:00

Har jag sovit de senaste åren? För jag förstår inte det här. Hur har jag kunnat missa Zizous fantastiskt vackra anlete? Jag måste fan ha sovit. Eller helt enkelt hatat honom efter VM-finalen 1998 mot Brasilien. Och tvångsignorerat hans kvävande vackra ögon.

Nu har jag vaknat i alla fall. GOD DAMN säger jag bara. Den där psykiskt urbalansaktiga skallningen i bröstet på Materazzi diskuteras som bekant frenetiskt i media. Manligt och sexigt tycker vissa (kvinnor), läskigt grobianaktigt tycker andra. Själv tycker jag att det är en skam att han utsatte sina lagkamrater för sitt testosteronstinna grottmänniskalika beteende i finalen. Oavsett om Materazzi slängt ur sig något så ointelligent som "terrorist" i syfte att fucka med hans algeriska och muslimska hjärta. Men skit i det. Det är inte som att jag vill gifta mig med Zidane. Han är bara till för att vara en fröjd för ögat.

Jag tror faktiskt att han kan vara lite småstörd. Det går att spekulera kring hans iskallhet på planen. Nu råkar han vara gift och ha barn, men fatta vilket helvete hans kvinnor måste ha gått/gå igenom. Han är säkert en sån där likgiltig jävel. Som typ är för upptagen med sina inre demoner för att ha tid att bry sig om något annat.

Eller så är han en sån som vill ha allt på sitt sätt. Som förpestar sällskapet i sociala sammanhang när han typ sitter och surar och du får kämpa arslet av dig för att ni inte ska framstå som ett otrevligt par. Sen när du har gett honom 30 lönlösa chanser som han försummat och du äntligen träffar någon med lite större aptit på livet börja han stalka och förfölja sönder dig. Då blir han riktigt läskig. Han får utlopp för sina eremitgrubblerier som han hållt käften om under hela erat förhållande. Du börjar tycka synd om honom. Du vill att han ska bli kär på nytt. I någon annan. Du vill inte inse att du kommer ha honom på halsen flera år framöver. Fast du tycker fortfarande att han har grymt snygga ögon.
Han är säkert sån.

Isn't he cute?

2006-07-11T11:12:00.000+02:00

Häromdagen bevittnade jag en intensiv och oblyg diskussion gällande feta människor mellan två youngsters på tåget. De båda var övertygade om att "vara fet är inte något man är, det är ett beteende". Ett karaktärslöst beteende som är förkastligt. Det poängterades även att man bör undvika att umgås med feta människor eftersom dom alla karaktärsmässigt påminner om varandra på ett dåligt sätt. Väldigt underhållande för oss medpassagerare måste jag säga.

Här har vi en bild på Fat Joe som fotografen David Perez Shadi har tagit på en barbershop i Bronx, NY under 2006.

Jag gillar Fat Joe. Jag tycker han är jättesöt. Har alltid gjort det. Jämfört med sina välgödda rapparkollegor kommer han undan med sin fethet ytterligare några steg. För han är återigen jättesöt.

Jag skulle nog inte vilja ligga med honom. Men han har mördande gulliga smile-gropar. När han ler ser han ut som en glad och lycklig bebis med hela livet framför sig. Man blir glad över att se honom glad. Han har något, den mannen.

VM-orsakat känslosvall

2006-07-06T00:05:00.000+02:00

Brasilien åkte ut. Allt raserade. Min enda, vad jag trodde, fasta trygghet togs ifrån mig. Livet saknade mening i 2 h. Sen blev jag full och kände att jag inte pallade sura hela kvällen. Pratade med fotbollsentusiastiska brittiska turister på stan. Kunde ändå inte låta bli att beklaga mig över förlusten. Fast mindre bitter. Dom alla menade att det helt enkelt är livets gång. Att man aldrig vet vad livet har att erbjuda. Deras nation hade ju också förlorat samma kväll. Det konstaterades att sånt framförallt ingår i sport.

Sport är alltså oförutsägbart. Jag kände mig upplyst när jag stod där på Easts uteservering. I min fylla kände jag att denna sanning för mitt psyke var i klass med typ John Lockes empiristiska tankar för upplysningsfilosofin under 1700-talet.

Mina fotbollskänslor går som med det mesta andra här i livet, såklart tillbaks till barndomen. Under min uppväxt har jag från mina föräldrar, framförallt min far, fått höra vissa ständigt återupprepade "sanningar". En grej, som han lika gärna hade kunnat spela in på ett kasettband istället för att slippa anstränga sin röst, är att man alltid får ett högre mänskligt värde med en akademisk utbildning i bagaget. Men det hör i och för sig inte hit. För nu snackar vi fortfarande sport.

När det kommer till sport har min far ständigt påpekat att man i idrottstävlingar ALLTID måste hålla på det mer fattiga landet. För sporten är ju det enda dom har. Typ.
En ytterligare grej som jag fått höra sedan jag var sisådär10 är att tyskarna ALDRIG får vinna något mästerskap i någonting överhuvudtaget. För tyskar är arroganta karaktärslösa jävlar. Typ.

I detta VM gick allt precis som det inte fick gå. Till semin var det bara massa imperialistiska fascistsiska keffa europeiska länder kvar. Men det gäller att se det så optimistiskt som det bara går. Bitterhet går fetbort. Så med mina intryckta värderingar var det såklart ändå ganska skönt att se Mussolinis söner vinna över Hitlers jugend. Och även ganska trivsamt att bevittna banlieuehjältarna knulla på Le Pen i arslet när segern över Inka och Aztek-plundrarnas barnbarnsbarn (...) var avgjord.

Men det mesta av det här hände ju för väldans länge sen. Med andra ord är det kanske inget man borde sitta och tjura över nu. Jag har dessutom ingen vidare koll på politik. Och ingen direkt relation till dessa länder heller. Men något lag måste man ju hålla på. Så då får man helt enkelt betrakta dom ur ett aktuellt nutida perspektiv som i bästa fall tilltalar en. Typ att det var match mellan Berlintechno och Donatella igår. Då ser jag hellre Donatella vinna. Och idag var det landskamp mellan fransk disco och Algarvekusten. Då känner jag mig sjukt nöjd med en seger för typ Teki Latex.

Slutligen i finalen vill jag att de franska ghettokillarna tar hem pokalen. För här kan jag inte låta bli att bli politisk igen. Det beror först och främst på att en ytterligare smärtsam penetrering i Le Pens anus skulle sitta alldeles utmärkt. Och sen, med risk för att låta som en Gringoskribent, vore det ju alldeles förträffligt ifall ungdomarna i les banlieues fick lite mer hopp inför livet. Att man faktiskt kan komma nån vart även fast man är svartskalle i ett europeiskt land med tillåten fascistmentalitet. Hellre idrotta än knarka. Dessutom är ju Chanel faktiskt sjukt mycket hetare än Armani.

Underbarnet från Alaska

2006-06-27T16:25:00.000+02:00

Här har ni pojkvasken som gör de fetaste klubbremixerna just nu. Om du inte bekantat dig med honom och hans musik tidigare är det hög tid att du gör det nu. För allt denna unga man rör vid blir i princip guld. Och snart är han aktuell med sin EP "That Yeti Bounce".

Han kallar sig Curtis Vodka (heter eg. Scott Root), är 19 och bor i en husvagn tillsammans med sin morsa och styvsyrra i Alaska. Han är lång, smal och tanig och ser sådär typiskt internetnördig ut som killar i hans ålder som föredrog datorer framför fritidsgården bara kan göra. Curtis kommer från riktiga whitetrash-förhållanden och verkar riktigt dampig med avhopp från skolan, tidigare missbruk och drömmar om få bli medelklass en vacker dag. Han är glad över saker som att han numera har ett eget rum så att han slipper råka i luven på sin morsa lika ofta som förr.

Curtis har precis som många andra dampbarn en jävla känsla för beats, humor och inga problem med att uttrycka sig frispråkigt om andra i samma bransch. Nu senast efter den omtalade Uffiebeefen, är det www.fuckdiplo.com som gäller!

Han sitter i sitt lilla sovrum i morsans trailer med en gammal skit-PC med bootlegkopior av program som Cool Edit och Fruity Loops och producerar riktiga bangers som får taket att lyfta och nackhåret att resa sig. Vore det inte för Myspace hade hans musik inte fått i närheten av lika mycket uppmärksamhet och uppskattning som den får världen över just nu. Här har vi en ytterligare anledning till att vara Tom, grundaren av Myspace, evigt tacksamma.

Snart kommer han till Sverige, bl.a. för en spelning på F12. Om du missar honom vet du förmodligen inte bättre. Och om du inte vet bättre kommer du kanske lära dig att göra det en dag. Men då kan det vara för sent. För Curtis åker tillbaka till Alaska den 25:e Juli.

Här kan du lyssna på honom:
http://www.myspace.com/curtisvodka

Så får du igång ditt abonnemang steg för steg

2006-06-27T01:16:00.000+02:00

Jag är väl kanske inte Stockholms mest exemplariska medborgare när det kommer till känsla för framförhållning. Därför råkar det blir så att Comviq stänger av mitt abonnemang ungefär var tredje månad pga obetalda räkningar. Och varje gång detta sker grips jag av samma panik. Trots att det känslomässigt och praktiskt ger samma effekt som det förmodligen skulle göra om någon kapade av mina båda armar hamnar jag där igen. Jag lär mig ju tydligen aldrig, som någon uttryckte det så vist.

Så nu tänkte jag ge dig som kanske någon gång framöver kommer att hamna i min lilla skitbåt en liten guide på hur man går tillväga för att få igång ett spärrat abonnemanget. Jag vill ju inte att du ska behöva gå igenom samma helvete som jag utsätter mig själv för vart tredje månad.

Du gör följande:

1) Ringer Kundtjänst på telefonnr. 0200222040. Du ber att få bli kontaktad till ekonomiavdelningen. Här ska du helst se till att du får faxnumret till någon anställd på den avdelningen så att denne tar på sig uppgiften att ta tag i ditt abonnemang. Annars kommer dina papper hamna i en hög bland alla andras.

2) Faxar papper på dina inbetalda räkningar till faxnr. 05866432 (om du inte har lyckats fått faxnr. till en spec. anställd). Observera att det på pappret som du faxar in måste framgå att pengarna har förts över från ditt konto till Comviqs konto. Det räcker inte enbart med att det syns att det gjorts ett avdrag från ditt konto.

3) Om du verkligen har superpanik skickar du även mail till adressen kvitto@tele2.com på ekonomiavdelningen och påminner dom om att du har faxat in dina kvitton och att det är jävligt viktigt att dom får igång ditt abonnemang för att du "förlorar pengar" och väntar viktiga samtal och så bullshittar du vidare efter bästa förmåga.

4) Stänger av mobilen i 20 minuter och startar sedan om den.

5) Har dom inte satt igång ditt abonnemang by now ringer du och trakasserar sönder ekonomiavdelningen. Tänk på att de flesta som jobbar där är relativt unga så använd alla dina byråkratiska och juridiska kunskaper du har och lägg på en röst som ger en känsla av att du är en viktig myndighetsperson, så ska du nog se att takten kommer att ökas markant i processesen att få tillbaks ditt "förlorade liv". Eller så kör du kompissnacket. Det brukar också funka, speciellt om det är en ung kille du snackar med.

Lycka till nu och försök för allt i världen att inte hamna där!

Het Top 8!

2006-06-26T03:11:00.000+02:00

Att Diplo är ett geni råder det ingen tvekan om. Men tydligen tar det inte slut där. För på senaste tiden när jag har kollat igenom hans bilder har tanken slagit mig allt starkare. Diplo är ju sjukt snygg! Inte lite snygg. Utan sjukt snygg.

Han verkar dock lite halvstörig. Och enligt vissa källor är han jävligt jobbig att samarbeta med. Han bitchar tydligen runt på myspace med sina "shitty ass messages" och irriterar skiten ur folk. Men faktum kvarstår. Karljäveln är riktigt het.

De senaste hängen

2006-06-21T00:48:00.000+02:00

Bockholmen, Humlegården, Sturecompaniet, Spy bar, Norrviken, Ulriksdals slottspark, Floras Kulle, Nytorget, Götgatsbacken och (självfallet) Myspace är några platser där man har kunnat stöta på mig den senaste veckan.

Och sen får vi ju inte glömma den härliga möjligheten som alla lösa psykopater hade att råna eller våldta mig utanför Danderyds Sjukhus klockan 04.00 på natten till söndagen. Då jag likt en pinsamt men läskigt fjortispackad tonåring var tvungen att ringa upp min morsa och be henne att komma och hämta upp mig, eftersom jag hamnat åt helvete med tåget. Hon pratade inte med mig under nästan hela söndagen.

Åh Mats, Åh Mats

2006-06-21T00:30:00.000+02:00

Vem var han? Var kom han ifrån? Vad hade han ätit?

Ingen idé att ens undra eller försöka ta reda på något om denna högst underliga man. Mats kommer alltid att förbli ett mysterium för mig.

Nästnästa söndag tar han tydligen in den nya sensationsbruden Jackie i sitt program. Jag såg henne på Raw Fusion på F12. Believe the hype är det enda och jag har att säga om henne och se för allt i världen till att inte missa när Herr Nileskär "går in i huvudet" på henne i P3 Soul 9/7.

So sick of Stockholm

2006-06-15T01:35:00.000+02:00

Jag hamnade helt oplanerat på Ne-yo showcaset på Berns igår. Herregud. Jag är ju alldeles för gammal för sånt här. Jag känner det.

Det var jag och Fröken Binisi bland 300 spacklade 17 åriga tjejer från Rissne med kort och tight nertill och självfallet även kort och tight upptill. Så mycket blottad hud och smink som samlades på Berns igår kväll tror jag inte finns på hela Stureplan under en löningshelg. Sen fanns det ju i vanlig ordning även några äldre vilsna hiphopkillar i sällskap av deras stackars flickvänner som fick springa runt med arga miner och skurtrasor för att torka runt munnen på de förvirrade liven. Men skit i det. Det har ju sin charm. Eller, har det verkligen det?

Ne-yo har ju släppt en väldigt bra skiva så det var ändå kul att få se vad den unge herren hade att komma med live. Självfallet var det inte så där överdrivet mycket. Pojken hade inte ens ett liveband med sig. Sexy Love var väl det bästa numret. Så drogs självklart en av de alla 300 exhibionistiskt lagda unga damerna upp på scenen för att dansa intimt med den pubertala sångfågeln. Hon fick den gamla vanliga chansen, som oftast ges på konserter med urbana artister, att skämma ut sig framför alla sina vänner, expojkvänner och förmodligen även dom framtida vännerna, pojkvännerna och mannen som hon kommer att få barn med. Och visst fan tog hon den chansen! När hon gick av scenen lät den brådmogna 10-åringen Ne-yo publiken avgöra hennes insats, som följdes av ett avgjort buande. Då undrade han om det inte fanns någon snyggare brud "with that specific" för honom ikväll.

När den unge självutnämnde mackdaddyn hängde i vippen efter konserten med sina mr. loverman solbrillor på nästippen var det fråga om en narcissistisk aura kring honom som måste vara allt annat än hälsosamt för en sådan ung fellow. Tjejerna flockades kring honom med sina diadem och diorkopior till väskor. Och för honom var det bara att pick'n'choose. Efter 10 min gick Fröken Binisi med på att lämna Ne-yo, groupietjejerna, gratisspriten och byggnaden. Det var en väldigt befriande känsla. Men jag gillar fortfarande Ne-yos tonårshjärtekrossande musik.

No matter what they say baby, it's the outside that counts!

2006-06-11T17:31:00.000+02:00

Nu är det nördarnas tid att få lysa! Alla människor med självdisciplin som tränat hårt på gymmet sen i höstas får sin utdelning nu. Jag är glad över att jag är tjej och råkar ha bra fettförbränning. Om mitt ohälsosamma leverne hade avspeglat sig i mitt yttre hade jag legat riktigt risigt till vid det här visa-hud-laget. Kan jag meddela.

Men alla ni som flitigt besökte gymmet och körde överkropp ena dagen och ben andra dagen. Alla ni som var noga med att inte käka för mkt skit som glas och chips. Alla ni som höll på med era jävla proteindrinkar med jordgubbssmak och envisades med era pastarätter. Det lönade sig!

Grattis! Fyfan vad ni får ligga nu!

Ingen kommer längre bry sig ifall ni är runkande KTH-elever som kör öltävlingar på helgerna. Eller att ni inte råkar sitta på någon häftig status. För nu vill alla ha hud. Hud är hett. Hud skriker sex. Och alla normala människor vill ha sex. Då går naturligtvis gäddhäng och ölkaggar fetbort i den tiden vi lever i.

Det är där ni träningsnördar med välplanerade rutiner kommer in och likt en härlig sommarvind blåser iväg det gamla vintergardets plats. Sen om det kan ha och göra med att ni suttit på en volta på 4 år och byggt upp er i brist på vettiga sysselsättningar, kvittar. För alla vill fortfarande ha hud.

Den enda otränade snubben i den här stan som möjligtvis kommer kunna dra hem lika många brudar som er, är förmodligen Martin Kellerman på F12 i sommar. Han är ju å andra sidan ett exceptionellt fall eftersom brudar tror sig känna honom iom Rocky. Det känns ganska safe liksom.

Alla andra snubbar med lite för osunda vanor kommer behöva dra sina vita, redan långa "under-t-shirts" ändå ner till fotknölarna på Easts uteservering i sommar. Och om dom lyckas få med sig någon hem kommer det vara någon riktigt ful jävel som hela stan ändå har satt på.

Grattis ännu en gång!

Brudarna från södern

2006-06-09T15:27:00.000+02:00

Tänk att det nästan alltid är dom svarta brudarna från the dirrrty south som träffar mig läskigt rakt i hjärtat med sin musik.

Dom är alltid coola, har karaktär och sticker aldrig under stol med att dom är störda. Är dom inte snygga av naturen blir dom automatiskt det eftersom dom sitter på en karisma som 10 Bon/stureplansbrudar tillsammans inte skulle kunna komma upp till.

Gaelle, JOI, Algebra och sjävklart allas våran Erykah är bara att nämna några.

Utförsäljningar och förutsägbarhet

2006-06-09T13:21:00.000+02:00

Fredag igen. Skönt. Inte för att man jobbar men ändå. Typ.

Idag kan man gå förbi Schalin på Kungsholmen och köpa plagg från deras stylistlager och jeansprovkollektioner. Sjukligt billigt säger dom. Men eftersom jag tvekar på att dom har jobbat med modeller med stl. 34 ( det borde iofs inte vara någon omöjlighet, men vi kan låtsas att det är så), gör jag mig inte ens besväret att gå förbi kontoret. Deras jeanskollektion föll mig dessutom aldrig i smaken. Den var så konstig på något sätt. För övrigt verkar REA-och-utförsäljningarna ha satt igång i många butiker. Dags att pimpa upp garderoben inför sommaren!

Ikväll blir det en sväng förbi Bons partaj på Dramaten och sen vette gudarna vart man kommer hamna. Eller inte. För det mesta är ju faktiskt ganska förutsägbart nowadays.

Lossa av!

2006-06-07T13:45:00.001+02:00

Kan inte någon ta och avfyra ett skott i skallen på Rihanna så att jag aldrig mer behöver börja min dag med att höra hennes gnälliga dödslängtanframkallande röst på MTV? Om ingen vill ta på sig det uppdraget önskar jag åtminstone att någon kunde bränna upp hennes skivkontrakt och eskortera henne raka vägen till grundskolan på Barbados (eller vart fan hon nu kommer ifrån) så att hon får lära sig ett plus ett samtidigt som jag slipper se hennes nylle som får alla pedofiler att bli hårda i brallan. En sekund till med hennes röst och jag kommer börja dra mina naglar längst tapeterna.

Och sen undrar jag exakt hur Petter tänker när han döper sin unge till Lexus!? Är det ett intalnings/kompensationssätt för att han ska känna att han fortfarande är "gata" när att han i själva verket lever ett radhussvennigt termos-life i Åre och typ skjuter älgar hela dagarna? Varför ska hans jävla mindervärdeskomplex behöva gå ut över en oskyldig bebis?

Jag har försovit mig 4,5 timmar.

Håll i hjärtat

2006-06-07T01:11:00.000+02:00

Det håller inte att dega framför datorn hela dagarna. Så nu har jag kommit igång med mina motionsrundor i skogen igen. Och uttökat sträckan. Jag känner mig typ atletisk.

En tanke har dock slagit mig då jag med min stört fokuserade blick och hysteriskt raska och aggresiva kliv hetsat runt bland träden och stenarna (jag vet att jag ser helt sinnessjuk ut när jag powerwalkar). Och det är konstaterandet att det faktiskt inte är några normala människor som beger sig ut i skogen kl. 14.00 på en vardag. För det är pedofiler, uvecklingsstörda barn med deras assistenter, något pensionärpar och människor på rehab. Alla mer behövande än genomsnittet. Och så jag. Jag skäms lite.

Hursomhelst så uttökade jag sträckan ytterligare sist. Efter halva rundan vågade jag lägga till "coopers test" spåret på min vanliga route. För er som inte vet vad coopers test är kan jag säga såhär; ett 2 km långt motionsspår som typ 12-15 åringar förväntas kuta på mindre än 10 minuter om dom inte vill bli trakasserade av sina klasskamrater under resten av tiden på grundskolan.

Jag har hemska minnen därifrån. Håll, andnöd, dödsångestframkallande mjölksyreattacker, yrsel, prestationsångest bara för att nämna några. Idag när man är lite äldre undrar man hur FAN idrottslärarna tänkte när dom tvingade ut oss stackars tonåringar på såna långa sträckor. Det är ju rakt av inhumant!

Varje gång det blev vår och den där årliga skiten var igång trodde jag på fullt allvar att jag skulle dö när jag efter lönlöst fusk lyckades ta mig i mål. Herregud vad jag fuskade. Ändå kom jag typ 5:a eller 6:a och ville ta livet av mig efteråt för att jag kände mig som en sån sopa. Det är alltså ingen tillfällighet att jag väljer att powerwalka istället för att löpträna.

Men idag vågade jag åtminstone gå det hemska traumatiska motionsspåret som jag undvikit sen jag var 15. Och det kändes jävligt bra måste jag säga. Nu måste jag bara våga springa det också...

Helgens

2006-06-04T19:46:00.000+02:00

Frågetecken

Varför hänger folk på Restaurangernas dag i Kungsan? Det är förståeligt om du är över 40, under 17 eller bor i typ Haninge. Annars totalt obegripligt!
Varför känns det som att folk från mellanöstern oftast är så oblygt narcissistiska? Är det fåfängan och "mitt-barn-är-bättre-än-ditt" vibben från föräldrarna som möjligtvis påverkar?
Är det berättigat i danceahallvärlden att killar ska få stånd när tjejer winar mot dom???
Varför kan inte killar oftare beställa in det man vill dricka, skåla och sen dra. Istället för ett lönlöst 20 minuter långt limmande som i slutändan leder till att hans självförtroende blir fuckat och att jag tycker synd om mig själv.

Konstateranden

Appropå killar. Vad trevligt det är att träffa normala sådana som inte är läskigt handlingsförlamade! Förresten ska man alltid börja med att lämna ut sin mailadress istället för mobilnummer. Det blir bäst så.
Utsikten på Stockholmsterassen är faktiskt inte så jävla trevlig nuförtiden.
Ibland orkar man inte vara otrevlig mot inställsamma människor med strategiskt utvecklad manipulativ förmåga. Vi kan låtsas att du har mjukat upp mig.
Martin Kellermans intervju med Ruff Squad i senaste VICE är verkligen sjukt rolig. Innit!

Marc for president

2006-05-31T19:54:00.000+02:00

Häromdagen fick jag frågan vem min favoritdesigner är. Efter några sekunders övervägande svarade jag Marc Jacobs. Jag vet att det är väldigt förutsägbart och att a l l a älskar honom, men jag kunde verkligen inte komma på någon annan designer som säsong efter säsong prickar så rätt i sin design som han gör. Visst Roland Mouret gör jävligt sexigt eleganta klänningar och kavajer. Och Miuccia, hon är ju clean i sitt tänkande hon med. Vem som helst kan dock inte bära upp deras plagg. Det krävs ganska mycket av bäraren för att plaggen skall få den uppskattning de förtjänar.

Men med Marc är det annorlunda. Hans klädskapande passar alla. Och då syftar jag inte på hans "till-för-kreti-och-pleti" labels som "Marc by Marc Jacobs". Min poäng är att han har en jävla känsla för att mäta temperaturer och haja what's poppin' in the world. Sen skapar han. Och det är nästan alltid skrämmande klockrent!

Två av mina starkaste minnen från gånger då jag har känt mig sådär vidrigt avundsjuk har med situationer att göra då Mr. Jacobs design har varit inblandad.

Första gången var för typ 2 somrar sen på en flygplats där jag mellanlandade på väg hem från San Fransisco. Helt plötsligt såg jag den här kända sångerskan från ett känt rockband från Norrland gå runt med en väska från MJ som jag under den perioden ville ha mer än något annat i världen. Men som jag hade låtit bli att köpa eftersom den skulle bränna upp mer än hälften av min resekassa. Jag minns när jag med en smärtfylld värk i hjärtat lämnade flagskeppsbutiken i San Fransisco och försökte intala mig själv att "Zanraff, du behöver inte den här, du är en cool brud som har många vänner och en pojkvän som tycker om dig. Du behöver inte så här dyra grejer. Du duger ändå". Jag förträngde traumat genom att istället sikta in mig på designerjeans under resten av resan. Värken fanns dock fortfarande kvar i mitt hjärta på flygplatsen på väg hem. Så råkade jag få syn på den här rock-bruden som var snyggare än någonsin ( och det berättar jag utan att spekulera i diverse ätstörningar för sånt är jävligt oartigt ska ni veta. Men om vi säger såhär; det där härliga feministiska norrlandshullet var ett minne blott). Hursomhelst så stod hon och checkade in med den där stora mörkblåa underbara saken hängandes på ena axeln. Som om det vore det mest självklara i världen att den skulle bäras av just henne. Och då kan jag meddela att den där smärtsamma värken övergick till ett rejält svidande i arslet. Det värsta av allt var att det heller inte gick att hata henne. Hon såg alldeles för snäll och cool ut för det.

Andra gången var förra sommaren då jag satt på café Blå Lotus på söder i samma sällskap som en då världskänd och sjukt vacker modell. Vi började prata om skor och jag frågade om hennes kom från Marc Jacobs. Hon svarade att dom gjorde det men att hon inte hade köpt dom. För tydligen låg det till på så sätt att efter varje visning man gått för den där människan, får man gå in i ett speciellt rum och plocka på sig vad fan man vill ha. Okej, det sved igen. Här sprang jag runt och gjorde ansvarslösa kortköp som påverkade hela min ekonomi fram till löning på en säsong gamla fuckin' 70 % nedsänkta MJ skor från Natalie Schuterman. Och för den här bruden, som typ var miljonär vid det här laget, var det bara att kliva in i nåt jävla rum och plocka på sig det som kändes rätt just då i den sekunden. Helt otippat frågade hon dock mig vad jag hade för skostorlek. Jag försökte dölja mitt gamiga ansiktsuttryck genom att oberört svara på hennes fråga. Hon sa att det var synd att vi inte hade samma storlek eftersom jag annars hade kunnat få massa skor som hon ändå inte använder. Det blev som sagt en jävligt jobbig dag för mig.

Hursomhelst. Vårkollektionen kändes inte helt klockren denna gång. Jag kunde inte riktigt identifiera och känna mig bekväm med skolflickalooken hela vägen. Å andra sidan har jag levt som att det inte fanns någon morgondag. Men höstens kollektion tror jag stenhårt på. Den känns otroligt rätt i tiden. Jag ser verkligen framemot hur lager-på-lager trenden kommer att tas emot och förhoppningsvis växa. Personligen är det något som passar mig alldeles utmärkt. Något som jag kan identifiera mig med och varken känna mig som ett billigt luder eller prettofånig i.

Marre did it again helt enkelt!

Anna Wintour's narcissism catchad!

2006-05-31T01:05:00.000+02:00

Wintour har skickat ut en bulletin (typ nyhetsbrev) 14 April till alla sina vänner på Myspace där hon skriver följande:

Friday, April 14, 2006

Competition Collage

Competiton
I have decided to personally run a competition for members of MySpace. Entrants must design a collage capturing the essence of myself and my work at Vogue. Collages can be compiled with photos, drawings and phrases. To enter, simply design the collage, upload it to the photos section of your profile and MySpace message me. Winners will be chosen at a later date. Prize details to follow.
AW

Visserligen styr och ställer hon på världens mest respekterade modetidning. Och visserligen är det spännande att se vad alla uttråkade myspaceknarkare har att komma med. Men ferfocksake, vem tror hon att hon är? Vilken grandios självbild!

Gör ditt eget jävla collage på dig själv och ditt jobb på Vogue! Tanta!

"Ingen blir frälst i sin anonymitet"

2006-05-28T19:55:00.000+02:00

Helgen blev lite annorlunda mot hur den brukar se ut.

Eftersom jag tycker att det råder fruktansvärd brist på stimuli i mitt liv tillbringade jag den första halvan av min fredagskväll med min syster på den årliga Harvest-cry festivalen i pingstförsamligen i Märsta. Hon skulle göra ett reportage och eftersom jag ändå inte har något liv joinade jag henne i hopp om att få mig lite ren fredagsunderhållning. Det fick jag.

Kvällen började med etiopisk sång och dans. Alla skulle resa sig upp och lära sig dansen. Av artighetsskäl blev jag också tvungen av att resa mig upp. Min syster kunde sitta kvar i och med att hon låtsades att hon antecknade. Ni kan ju fethaja att jag lät bli att göra några moves. Det här var typ 10 minuter efter att tillställningen hade kommit igång. Sen snackade någon kille med hockeyfrilla statistik i alldeles för många minuter om hur många procent i världen som är "onådda" och aldrig har hört talas om Jesus eller förnekar honom. När han var färdig med sin något gäspframkallande redogörelse var det äntligen dags för prällen att skapa masspsykos. Han påminde skrattretande mycket om Helge Fossmo med sitt pondusingivande sätt både till utseendet och stilen. Han bjöd mycket på sig själv genom att vara väldigt självutlämnande och började med att prata om sin hemska uppväxt då han en gång hade åkt på stryk när han var 6 bast av sin morsa för att hans morsas ragg hade dragit nån lögn om något han egentligen inte hade gjort. Han fortsatte med att tillkännage hur mycket han skämdes över att hans österrikiska släktingar hade vart med i andra världskriget och förintat massa judar. En 4 min lång filmsekvens av Schindlers List visades, då Oscar Schindler spårar ut när han får ta emot en ring som tack av judarna på fabriken som han en gång ägt. Nu kunde prästen inte hålla emot längre och vi fick höra hur han på ett försök till sympativäckande sätt grät samtidigt som han påpekade hur fruktansvärd förintelsen varit. Och att Hitler var en idiot! Därefter började cirkusen.

För nu började han prata om att ingen människa kan bli frälst i sin anonymitet. Det gäller att visa vad man känner för Gud. Han peppade folk till att tag i grannen bredvid sig och tillsammans komma fram till scenen för att låta Gud tala genom en. Vi skulle inte falla offer för grupptryck eller bry oss om vad kompisen skulle tycka om oss. Vi skulle bara fatta mod och komma fram.

15 minuter senare var församlingen i extas. Vi snackar tonåringar som pensionärer, pundare som präktiga kontorsnissar, zigenare som svenskar. Folk låg nere på golvet, många talade i tungor, vissa grät, nån skrek och jag och min syster satt fortfarande ner på våra stolar. Givetvis kom en ung tjej fram till mig när hon såg att jag satt ner och iakttog allt. Hon ville sprida Jesus kärlek och frågade därför om jag hade ont någonstans i kroppen eftersom hon i sånt fall kunde be för mig. Jag blev exalterad och sa att jag hade ont i min själ. Hon såg aningen förvirrad ut och sa att hon inte tänkte be bara för sakens skull. Hon märkte nog av mina och min systers peppblickar. Slutligen gick hon med på en bön och tog tag i min hand och bad högt och känslosamt till Gud samtidigt som hon fick tårar i ögonen. Hon sa att det brukar funka. Att allt skulle bli bra när jag kom hem. Jag gav henne en kram som tack för engagemanget. Sen tog showen slut. Och då var det dags att dra därifrån illa kvickt.

Jag åkte raka vägen till Popaganda för att kolla på The Embassy. Punkarungdomarna rullade runt och kräktes i leran, ljudet var för jävligt och konserten sög. Totalt värdelöst. Jag orkade stå kvar tills dom körde "It pays to belong". Sen var det dags att dra hem. Jag satt uppe till 5 på morgonen och dödade tid genom att surfa runt på internet.

På lördagen låg jag och sov till kl. 18.oo. Det var tänkt att jag skulle se Ramses Revolution uppträda på Rinkebyfestivalen. Men eftersom jag har världens keffaste framförhållning hann jag självfallet inte dit. Så jag startade min lördagskväll genom att som alla andra lördagar börja med att hänga på Annakhan. Av någon anledning bestod den större delen av klientelet uteslutet av tatuerade fotbollssupportrar med Fred Perry pikés och feta bakprillor under överläppen som sjöng allsång till New Order låtar och "Krossa sionismen Leve Palestiiiina".

Efter Annakhan drog vi vidare till Centro där det var väldigt mycket "längtan-efter-Ibiza-i-sommar" känsla i luften. Och därefter ett stopp på East som faktiskt kändes helt ok för att vara helg. Nu börjar alla dom här seriösa människorna som har legat i idé under vintern poppa upp här och där. Dessvärre är dom oftast varken snygga eller coola. Men det är atleast kul med lite nya ansikten.

Det var min helg. Snart börjar Nip Tuck. Fett spännande! Ta ta!

Comviqkontant kostar 100 spänn

2006-05-26T16:14:00.000+02:00

Äntligen! Videon till vinterns garanterat mest spelade förfestlåt i Gamla stan ligger uppe på aftonbladet.se. Naturligtvis syftar jag på Fattarus nya singel 100:-. Mackan gör den här låten så larvigt jävla bra att jag inte klarar av att sitta stilla när jag hör den. Videon är smart och snygg! Mackan är söt i sin nya fadefrilla! Det här är klockrent!

"Mitt liv känns typ som när man har 100 spänn"

Fashion på fotbollsplanen

2006-05-26T02:25:00.000+02:00

Jag ser verkligen framemot VM nästa vecka! Glöm inte nu bort att fotboll kollar man på med män. Helst med sin farsa och hans vänner. Så att man kan känna sig viktig. Du kommer förstöra hela jävla upplevelsen om du ska försöka ge ditt tjejgäng eller din morsa en chans. Och man hejar alltid på brassarna. Jag kommer ihåg det året då Frankrike blev världsmästare. Det var en väldigt hård dag för mig. Jag var nära på att stortjura när jag såg mina brasilianska Favela-uppväxta älsklingar gråta på planen efter förlusten. Det var så hjärtskärande. Jag tänkte på alla fattiga och då ännu mer ledsna barnen i Brasilien. Jag trodde aldrig jag skulle le igen.

Men nu över till lite fashion.

Dolce & Gabbana designar det italienska fotbolls landslagets outfits. Spännande och se hur bögparet kommer att pimpa upp the de redan sjukligt heta italienarna. Nej, jag är inte typen som per automatik går igång på fotbollskillar. Men italienarna...dom är fett heta!

Svennis har, såklart, sett till att Giorgio Armani styr upp Becks och hans lagkamrater till att vara snyggast klädda i Tyskland. Han ger blanka fan i kritiker som menar att italiensk design på brittiska landslagskläder känns olämpligt. För Svennis är en glassare som har koll på fashion. Han har gått ut i media och sagt att "the England team would be the best dressed in Germany. It's important to be elegant off the pitch as well". Bra jobbat Svennis! Du har till skillnad mot dina svenska kollegor droppat jantelagen och filmjölkskulturen åt bönderna och börjat haja what life is all about. Du har insett att det inte leder nån vart vara fuckin' jante hela livet. Jag skulle också ha valt ett mer dramatiskt och actionfyllt liv med flashiga psyk-Nancy före Anna-Lena som jobbar 8-5 på socialkontoret i Torsby!

Då återstår frågan. Vem designar det svenska landslagets kläder?
Förresten, varför ställer jag ens den frågan. Vem fan bryr sig?

We're all stuck in our ways

2006-05-24T01:21:00.000+02:00

Då var det dags att avrunda den här kvällen med musik som smeker själen medhårs. Det gäller att lyssna på sånt som är vackert och kväver dampen. Typ all hård dirty south hiphop som UGK rört vid är ett stort No No som avrundningssyfte. Det har en otroligt starkt ökande effekt på serotoninhalten i min hjärna.

Det måste vara harmoniskt. Så ikväll blir det Jenny Lewis with the Watson Twins. The Watson Twins ser för övrigt ut som två storväxta transor i jämförelse med miss Lewis. Men det spelar ingen roll för dom sjunger fint.

Bonne nuit!

Min regression steg för steg

2006-05-23T22:14:00.000+02:00

Ni som har följt mig sen jag började blogga vet hur allt började. Hur mitt liv sakta men säkert utvecklades till ett hysteriskt tonårsliv. För er som inte vet ska jag dra en kort resumé:

Det är oktober månad. Det börjar bli kallt. Folk har slutat festa och börjat återgå till sina arbeten eller studier. Förhållanden som legat i lä under sommaren lappas ihop. Men för mig blir det inte så. Det är först nu jag börjar komma igång på riktigt i sthlms uteliv. Det enda som är viktigt för mig är att styra upp cash så att jag har råd att hälla i mig Heineken.
Oktober blir november och november blir december. Att hänga på något annat ställe än krogarna runt Stureplan är totalt uteslutet. Jag leker kurragömma lekar på Riche. Spelar basket vid Svampen. Och frågar chans på en kille på en söndag vid 7-eleven i toner till munspelspelandet av den där uteliggaren som man inte får något grepp om.
Jag slutar öppna min post. Det känns bara som waste of time.
Jag börjar bry mig om skvaller. Jag pratar i telefon minst 5 h varje dag om vem som sa vad kvällen innan.
Jag kan tänka mig att röka braj igen.
Jag umgås med ett fåtal utvalda. En kompis som jag inte sett på flera månader är på besök i Sverige och vill bjuda mig på julbord på East. Jag tackar nej med förklaringen att det faktiskt är löning och att jag inte kan missa att gå ut då. Jag föreslår att vi kan ses under 2 h på söndan runt 5-tiden. Hon blir ledsen. Jag suckar och tycker att hon borde visa förståelse för att det är löning.
Jag kastar saker på mina föräldrar vid middagsbordet när dom råkar nämna något om min livsstil.
Jag hälsar på människor jag ogillar.
Jag avslutar mina samtal med puss.
Jag börjar leva mig in i låttexter. Ibland tror jag nästan att jag på fullt allvar är en statist i en r'n'b video av Hype Williams.
Jag har utsläppt hår typ hela tiden.
Jag lägger ner tid på att fundera hur min nästa top 8 vänner på Myspace ska se ut.
Jag plankar när jag åker tunnelbana och försöker dra busschaufförens uppmärksamhet åt annat håll när jag går på bussen med mitt 2 veckor gamla sl-kort. Jag hatar mitt liv.

Sen börjar jag tröttna. Och där är jag nu. Jag försöker återgå till en mer normal och hälsosam livsstil. Men Rom byggdes ju inte på en dag. Så ha lite tålamod med mig ferfocksake.

Vad var det jag sa?

2006-05-22T12:25:00.000+02:00

Jag sa ju att feta kedjor och plagg med tryckta överdimensionerade kedjor kommer bli fett stort. Designerna som vänder sig till streetpubliken har tydligen också hajat det.

Lita alltid på mitt omdöme vänner!

Lördagen

2006-05-21T14:04:00.000+02:00

Igår var jag i Tensta Centrum med min morsa. Jag gillar Tensta Centrum. Det påminner om Södra station. Egentligen skulle vi bara gå till bankomaten för att hämta ut pengar eftersom vi var i krokarna. Men när min morsa fick syn på "vindruvor för 9.90" fanns det inget återvändo. Vi fastnade där i åtminstone några timmar. Samtidigt som hon plockade billig frukt stod jag och försökte lydigt men bestämt hålla kvar min plats i bankomatkön med chilenska gubbar, turkiska kvinnor och en och annan bitter svärmor med odefinerad etnicitet som förmodligen endast lever för att förpesta sitt barns äktenskap.

Sen såg jag för en gång skull en jävligt snygg långhårig kille som jag inte kunde låta bli att stirra på. Han såg ut att vara chilenare eller nåt. Innan hann gick förbi mig hörde jag att han pratade portugisiska och han såg till att slänga en lång blick på mig innan han försvann. Keff som jag är var det enda jag tänkte något i stil med " jaha, nu ska han hem och lyssna på Sepultura och ringa upp sin 14-åriga flickvän". Ja, jag är tyvärr en sån där looser som har lite problem med att få manlig uppmärksamhet. Jag hittar alltid fel.

På kvällen var jag bjuden på middag i Kista. Det var väldigt trevligt. En av tjejerna upptäckte att hennes kofta som hon hade tappat bort på en nattklubb i centrala Stockholm veckan innan satt på en annan av gästerna. Det var hysteriskt roligt. Carola var förresten grym på teve! Sen splittade vi på oss och jag drog till Annakhan, East och Sturecompagniet.

Nu har jag gått förbi Sture 3 helger i rad eller nåt liknande. Och varenda jävla gång jag sätter min fot på den där tjejtoan och står och trängs vid spegeln bevittnar jag diskussioner mellan andra brudar beträffande deras sillikonpattar. Första gången var det nån 19-årig tjej som kaxigt ville tala om för mig att "pappa hade betalat hennes tuttar". När vi gick in närmare på det berättade hon att det var genom arvet hon hade fått av honom och att det den dagen var exakt ett år sedan han hade gått bort i cancer. Det slutade med att hon grät som det lilla barnet hon egentligen var i mina armar. Andra gången var det någon transvestitliknande tjej som imponerade på en fotograf för www.stureplan.se genom att på ett hysteriskt och tourettesaktigt sätt skrika "50 lax, 50 lax!" och samtidigt peka på sina bröst. Fotografbruden var verkligen mäkta imponerad och sa något i stil med "bra jobbat!". Och igår var det en tredje stackare som förde en nojjig konversation med sin vän ifall "folk kommer märka eller inte". Herreherregud. Dom är ju så himla sköra.

Det var några detaljer ur min dag igår. Idag blir det lite "ta tag i gamla grejer" och förmodligen en sväng förbi Street ikväll.

Ta Ta!

Skit på dig!

2006-05-20T17:27:00.000+02:00

Det är så jävla synd om dig ditt lilla mongo! För du vet verkligen inte bättre.

Du kommer ruttna till döds i din ensamhet. Likmaskarna kommer hinna käka upp din kropp innan någon överhuvudtaget märker att du är borta. För vid det laget kommer folk ha gått vidare med sina liv för länge sen och Stureplan ha byggts om till industriområde.

Vem kommer ringa och vilja hooka med dig på en bärs då?
Nej just det, ingen.

Ditt stackars missuppfattade integritetslösa missfoster. Det är verkligen så synd om dig.

När googlandet tar över ditt liv

2006-05-18T23:54:00.000+02:00

Att googla är väl förmodligen något som alla datoranvändande människor gör dagligen. Vi gör det av olika anledningar, typ hela tiden. Men det är skillnad på att googla och googla.

När du gör det för att du t.e.x. ska kolla upp ett recept, någon artist eller liknande grejer så är det ju helt lugnt. Men när du börjar googla på privatpersoner kan det bli lite farligt. Och med privatpersoner syftar jag naturligtvis på andra tjejer som har haft något med killen som du är tillsammans med eller intresserad av att göra. Nämn t.e.x. en tjejkompis som aldrig någonsin har googlat sönder sig på sitt raggs/sin pojkväns exbrudar?

Det slutar med att man sitter där med totalt onödiga uppgifter som fullständigt för-efternamn, födelseort, klasskamrater från lågstadiet (den där förbannade jävla myfriendssidan) och eventuella mingelbilder om personen i fråga råkar vara en stureplanstyp. Och slutligen avrundar man ju självklart sneakandet med en runda förbi numera klassikern www.hitta.se. Man måste ju fan kolla upp vart ludret bor. Eftersom man genom åren omedvetet råkar ha utvecklat sina googlekunskaper till masterdegree nivå, finns det inte en chans på jorden att någon information som någonsin har lagts upp på nätet gällande vederbörande skulle missas. Man hittar allt!

Det här är inte så bra. För i slutändan känner man sig som en jävla looser som har lagt ner energi på att överhuvudtaget knappa in den stackars oskyldiga tjejens namn. Hallå, dom hade typ ett förhållande för 5 år sen! Det är nästan alltid "Lägg-ner-för-fan-det-finns-ingen-vits-med-det-här" varning över det hela. Fast ändå är det ytterst sällan man kan låta bli.

Man tror att googleobjektet kanske kan skvallra lite om killens förflutna. Att man kanske kan få en klarare bild om vem han egentligen är. Har man ett förhållande med killen handlar det mest om att försäkra sig om att det inte kan ha funnits möjligheter till att dom hade det bättre än vad man själv har det nu (hur man nu ska lyckas dra den slutsatsen med uppgifter om bostadsadresser och forna klasskamrater!!??). Eller så är det helt enkelt endast ren svartsjuka som driver en till att kolla upp vem tjejen som kommer få månadens mördarblickar är. Äh nu överdrev jag. Men ni förstår min poäng. Hoppas jag.

Hursomhelst känner man sig jävligt dålig efteråt. Man borde ha låtit bli.

Centro borde ha vunnit

2006-05-18T18:43:00.000+02:00

M.L. (Marie Laveau) tog hem DN på stans gulddrake igår för bästa bar. Jag hade hellre sett Centro gör det.

Eftersom jag numera ytterst sällan käkar på restaurang kan jag inte uttala mig om krogarna. Och Caféena skiter jag i. Jag vet vart jag fikar (usch vad jag är allergisk mot det ordet).

Mitt liv som gymnasist

2006-05-17T14:55:00.000+02:00

Det nalkas studentider. Bratsen springer runt med sina korta jeanskjolar och loafers. Bayramungarna ser ut som att dom är på väg till bröllop. Grannbarn som du fortfarande trodde var 11 hänger i tunnelbanan med spritflaskor och studentmössor. Det får mig att tänka mig vad som var aktuellt för mig när jag gick på gymnasiet. Så här på rak arm minns jag följande:

Det var jävligt viktigt att ha en politisk åsikt. Hade man inte det så saknade man mänskligt värde. Syftet med att gå på samhällskunskapslektionerna var att mosa moderaterna.

Man kom i kontakt med andra samhällsklasser. För min del blev det villafester i Sollentuna med öfre medelklassungar som fick sprillans nya BMW:s som körkortspresenter av sina moderatföräldrar. Och när det var dags för studentskiva förekom det även att samma moderatpappa hyrde in Loop Troop (???) som överaskning åt lilla älskningen.

Musiken som gällde var framförallt sådant som uttryckte hat mot polisen, babylon eller bara staten i allmänhet. Utöver det blev det en hel del intensivt lyssnande på drum'n'bass. Men det var mer min individuella musiksmak. Loop Troops Long Arm Of the Law gick varm i bandaren på Gotland, Hultsfred, Humlan eller överallt där man delade på brajja med skejtarkillarna.

Knark var i allmänhet ganska populärt. Innan jag upptäckte ecstasyn hade jag som vana att svepa ren vodka, spy upp skiten för att fucka till smaklökarna för att sedan halsa ren sprit. Japp, det var kraftig Mariepolvarning där. Tråkiga kompisar som inte ville joina och insikten att jag kunde ha jävligt kul på drum'n'bass-klubbar utan att behöva berusa sönder mig med olika medel lugnade ner mig rejält.

Grundaren av Napster var Gud. Och Mats Nileskär var Jesus. R'n'b hatades dock av hela hjärtat. Det var sliskigt och gick för långsamt samtidigt som mina feministnerver inte kunde hantera alla sexistiska inslag. Jag försökte förtränga min uppväxt som till stor del handlade om den genren. Men det gick inte. R'n'b:n förföljde mig vart jag än gick. Och jag hatade det.

Jag var fett uttråkad. Det löste jag genom att hänga på Napster och dagdrömma. Jag tog omvägar med bussen till skolan bara för att få dagdrömma 15 min extra på morgonen. Minst 3 h per dag sovs bort under eftermiddagen bara för att det inte fanns något annat att göra.

Min garderob fylldes med second-hand kläder varje vecka. Det gjordes även resor till London bara för att kolla in second-hand-utbudet (och d'n'b-klubbarna). Det var kjol på byxor och allt möjligt flummigt skit som matchades med mina 20 olika turbaner som jag hade mina dreads under. När det var dags för charterresor klädde jag dock upp mig som en "r'n'b-hora". Det fick jag lite dåligt samvete över.

Den som hånglade med flest killar var coolast. Jag tror jag kom upp till 10 pers nån kväll på Teneriffa. Hångelfasonerna sjönk kraftigt när man började hänga på ställen där man uppskattade musiken.

Det käkades en hel del på Taco-bar. Don't ask me why.

Jag lyckades aldrig komma i tid till en enda lektion. Och när jag väl gjorde det hade jag håltimme. Skolan sket jag totalt i. Det fanns ingen disciplin eller självkänsla för att jag skulle ägna min tid åt att studera.

Det var typ det.

Which Trainspotting character are you?

2006-05-17T13:22:00.000+02:00

Trainspotting är en av mina absoluta favortifilmer. Jag tror jag har sett den minst 15 ggr. Det var Ewan Mcgregor i rollen som Renton, som fick mig att utveckla en förkärlek för brittiska "lads". Eller "Casuals" som Andres Lokko stolt skulle ha uttryckt det. Han är ju så förbannat jävla het i den filmen. Jag kan meddela att den faiblessen finns kvar än i dag. Jag har väl helt enkelt alltid haft en förmåga att haka upp mig på looserkillar (ehm...bortsett från mitt ex som läser min blogg!).

Jaha, så vilken trainspottingkaraktär har du? Gå in och kolla om du inte har något liv. Jag är en Diane. Tydligen.

Jigga ätstörningar?

2006-05-17T12:27:00.000+02:00

Har Jigga gått och blivit anorektiker eller? Han ser ju ut att komma straight out from Biafra. Eller är det kanske Bee som har käkat upp hans nerver (och därtill matlust) innifrån?

Miuccia dissar Manolo?

2006-05-16T22:02:00.000+02:00

Haha! Miucca Prada har gått in i Manolo Blahniks gästbok på myspace och uttryckt sin åsikt beträffande hans senaste kollektion. Hon avslutar det hela med att skriva "leave the innovation to me". Hahahaha! Jag älskar sånt här! Det är så härligt med ärliga människor!

Miuccia Prada
5/8/2006 11:38 PM

I see recently that you have been experimenting with chunkier heel shapes as well as squared off toes.

I am sorry to say that I find them lacking in the elegance and proportion of your more traditonal stiletto styles.I feel my place in the fashion world is to provide innovation- fresh thinking-but some- like you- exist for the purpose of creating beauty and sensuality- which is unchanging from season to season-You have done quite a few lovely styles though. I espescially love the lace overlayed pumps and the crystal embellished sandals-

Stay true to yourself- to your style- leave the innovation to me-love always- Miuccia

Morgonens bjud

2006-05-16T11:53:00.000+02:00

Eftersom jag har fått höra att mina besökare uppskattar mest då jag skriver om hur tjejer tänker eller bjuder på mig själv, så tänkte jag vara snäll och bjuda på några myspacemeddelanden som trillat in i min inkorg sen igår. Lama eller tappra försök till att ta kontakt. Jag vet vad jag tycker. Avgör själva!

From:
Jonas
Date:56 May 15, 2006 09:56 AM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:Petter till Zanraff
Body: En kort fråga :D Vad har du för etnisk tillhörighet? Vi får försöka öka utbytet med detta land tycker jag. Vore trevligt helt enkelt!!! Hoppas allt är bra i vårkylan. Ps. Iran är min gissning ?!?!

Zanraff: Åh nej. Hejdå.

From:
Quincey
Date: 56 May 15, 2006 12:11 PM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:hej
Body:How are ya? Been causing any trouble lately? Q

Zanraff: Ganska rakt men ändå charmigt. Han får ett svar!

From:
Ernesto
Date: May 15, 2006 12:36 PM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:No Subject
Body:hallo zanraff!! hur är det i sthlm?

Zanraff: Trevligt, vänskapligt. Han får ett svar.

From:
richard
Date:May 15, 2006 12:48 PM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:hey
Body:Hey whats up I was just passing through, and you caught my attention. So I thought that I would just stop by to say whats up. I was checking out your profile pics and you are cute, but I am sure that you must hear that from a lot of guys=) Well hit me up some time, ok peace

Zanraff: Smöreri men ändå smickrande. Han får ett :). Sen får det vara nog med det

From:
James
Date:May 15, 2006 03:50 PM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:Hello angel, where are your wings..??
Body:Hello, how is the whether over there??

Zanraff: Usch. Stick.

From:
Lonne
Date: May 15, 2006 09:14 PM Flag spam/abuse. [ ? ]
Subject:Wow!!
Body:You are very very attractive! I just came across the different country setting on this Myspace, so I thought I would try it out. I'm glad i did. All the way from the USA. Lonne

Zanraff: Adjöken.

Med hopp om männen

2006-05-15T23:43:00.000+02:00

Idag förlorade jag hoppet inför det manliga könet för 2 timmar. Det var i samband med att jag fick höra att en av mina vänners ex, som typ är världens snällaste och godaste människa, hade raggat på en annan av mina vänner under deras förhållande. Men det visade sig att det var helt fel. Och jag andades ut. För jag blev verkligen totalt uppgiven där ett tag.

Ända sedan jag kom ur mitt senaste förhållande har jag via egna samt vänners erfarenheter gång på gång kommit fram till att de flesta män i den här stan faktiskt är totalt jävla crappiga! Det finns liksom inget non-stop på inscesten. Folk har avsaknad på respekt och samvete. Den ena roffar åt sig den andras ex medan nån annan idiot står och raggar på dig samtidigt som bruden han träffar för tillfället befinner sig i samma lokal. Jag tycker att det är så fruktansvärt äckligt. Folk har ju för i helvete ingen integritet längre. Nivån är verkligen under noll.

I början när jag kom ut i den här singel-djungeln hade jag grova problem med såna här situationer. Jag blev näst intill illamående varje gång jag bevittnade något sådant. Och då jag själv var med om liknande händelser kunde jag inte förlåta mig själv för att jag hade beblandat mig med den typen av labila och otrygga människor. Men med tiden så lär man ju sig att få distans till saker och ting. Och inte minst till människor. Man lär sig att känna av vilka som är ynkliga bullshittare, och vilka som möjligtvis skulle kunna vara potentiella för att bli tagna på lite större allvar. Eller åtminstone förtjäna ett respektfullt bemötande.

Bra killar växer inte på träd. Det har man verkligen lärt sig att förstå. Tyvärr så tror jag man måste fortsätta göra researchs och liknande detektivarbeten varje gång man träffar någon ny. Man kan liksom inte överlåta allt åt ödet bara för att ge personen i fråga en värdig chans. Då finns risken för att bli bränd. Sen handlar det om att utveckla sin fingertoppskänsla. Det är det bästa verktyget för omdömet.

Men tro inte att jag är uppgiven nu. Visst fan borde det finns nån därute för oss alla. Det tvekar jag inte en sekund på. Det gäller bara att hitta honom. Själv lutar jag mig tillbaka och överlåter sökandet åt er sökare. Cause I'm doin' just fine.

Måndagskärlek

2006-05-15T12:06:00.001+02:00

Då var det måndag igen. Och precis som ni vet, vid det här laget, handlar mina måndagar alltid om att "styra upp mitt liv". "För nu jävlar får det vara nog". "Nu är det fan färdiglallat". Osv. Osv. Nä, riktigt så hård ska jag inte vara mot mig själv. Några telefonsamtal och mail är dagens enda krav. Herregud, det är ju sol ute för i helvete.

Okej helgens iaktagelser:

Vad är grejen med att folk röker Marlbro Menthol? Är det sommarciggen eller försöker folk intala sig själva att dom är hälsosamma eller nåt? Usch.

Jag var på releasefest för nytt nummer av Livrasion (dyr tjock prettotidning som du klarar dig alldeles utmärkt utan) och en tanke slog mig helt plötsligt. Gud vad synd det måste vara om dom här snubbarna som hänger i dessa kretsar där brudarna tycker att det är häftigt att ge intrycket av att vara moderna kalvinister (googla på kalvinist så förstår du exakt vad jag menar). Avskalat, tråkigt, allvarligt och herregud....om du skulle råka le så är din plats i helvetet. Eller i det här fallet fasan för att förknippas med Café. Och det är så himla kul att se dom här prettosnubbarna försöka intala sig själva att likbleka Anna som sitter i andra änden av salen är jävligt het med sitt stripiga hår, jeans som hon dragit upp till axlarna (för det är ju fett inne nu liksom!), nån urtvättad svart t-shirt med något skevt jävla tryck, sin suicidala blick och sist men inte minst: dom prestigefulla ärren på armarna. Anna är konst! Jag undrar hur dom gör för att förtränga sin lust efter ett par rejält fylliga bröst och lite färg i ansiktet. För vi alla vet ju att svenska killar är världens mest bröstkåta. Det andra medialägret, typ Sofie Fahrman och hennes rövslickande polare går ju åtminstone att svälja. Visst, dom känns inte som potentiella mensa-kandidater direkt....men dom ger atleast inte intrycket av att vara vandrande lik på Stureplan. Där blir det istället lite för mycket " här kommer alla känslorna på en å samma gång".

Fast å andra sidan behöver ju allt inte vara svart eller vitt här i livet. Det finns en gråzon. Det är precis som att man kan tycka att Lisa Millberg verkar ha avskyvärd karaktär fast The Concretes gör sjukligt jävla bra musik.

Sayonara!

CR på stans stora barguide

2006-05-12T14:25:00.000+02:00

Såhär lagom till helgen bjuder vår vän Chefredaktören oss äntligen på den efterlängtade barguiden. Den här kvinnan vet vad hon snackar om. Lite på hennes omdöme! Varsågoda!

Annakhan
Klientel : Softa och lugna äldre människor som jobbar med musik eller bor i området. Dom flesta här tror att dom är någon eller något. Mycket singla män.

Raggningspotential : 85 % män. Bra, om man redan inte känner dom som är där. Speciellt bra om man vill ha lite äldre killar.

Slutkommentar: Schysstaste bartendrarna. Men har du bråttom att hälla i dig och dra snabbt ska du gå nån annanstanns. Dom är inte snabba här. Mao: inget för stressade människor. Annakhan är som att sitta i vardagsrummet hemma hos någon.

Betyg: 4/5

Cadierbaren
klientel: 40 + kostymgubbar och rika kärringar.

Raggningspotential : Vill du bli utstirrad av gubbar i kostym ska du gå hit. Raggpotten är lika med noll.

Slutkommentar: Ta på dig din balklänning och gå och sätt dig där i 2 h och lyssna på piano. Gillar du inte pianomusik ska du inte gå hit. Och inte heller om du vill prata högt. Fett bra dejtställe, det finns ingen du känner där.

Betyg: iom deras dyra drinkpriser men bra inredning 3/5

Centro
klientel: Gott å blandat beroende på vilken dag du går hit. Allt från hiphopkillar på vardagarna till Rodeosnubbar på lördagarna. Mycket krogmänniskor.

Raggpotential: Där kan man alltid ragga. Men se till att inte ragga på ditt raggs kompis. Eller på din kompis kompis. Eller på ditt kompis ragg. Alla känner alla där.

Slutkommentar: Fett bra mode (=stämning). Gillar inredningen och baren. Ett snäpp bättre än East fritidsgårdmässigt. Passa på och gå förbi och checka moden innan det blir för populärt. Vardagarna är bäst.

Betyg: 3/5

Clarion
Klientel: Äldre musikmänniskor blandat med kostymsnubbar. Ingen under 25 om dom inte har falskleg.

Raggningspotential: Jävligt liten. Jag har aldrig försökt ragga där eftersom folk är så stela.

Slutkommentar: Kall inredning. Bra ställe att dra till med en vän om du har seriöst snack att ta upp och ni ändå inte har några förväntningar på kvällen. Mycket bra om ni inte vill se yngre människor.

Betyg: 3/5

Crazy Horse
Klientel: Alla skitmänniskor du kan tänka dig hänger här. Allt från Machmood till Urban.

Raggningspotential: Du får fett med ragg beroende på om du vill gå hem med en Achmed eller med Per-Olof från Täby som är 17 och har kommit in med falsk leg.

Slutkommentar: Bra och gå till om du vill hetsdricka sjukt billigt. Annars är det enda positiva rökrummet. Resten är skit. Är du fattig kan du komma hit annars har du ingenting att göra här.

Betyg: 1/5 och det är för den billiga ölen.

East
klientel: Här känner man verkligen allt å alla. Alla typer i hela stockholm finns samlade här. Är du mobbad nån dag och ingen vill gå ut med dig kan du alltid gå hit själv.

Raggpot: Stor. Alla raggar på allt å alla där. Människor som du inte sett på flera år kan dyka upp. Allt från din barndomskärlek till ditt senaste ragg.

Slutkommentar: Fritidsgård med skön uteservering. Hemmaplan.

Betyg: 3/5

Judit och Bertil
Klientel: Avslappnade södermänniskor. Blandade åldrar. Allt från 65-åriga tanter som dricker ett glas vitt till 25-åringar som dricker bärs.

Raggpot: Stor mellan 00-01. Annars nej. För litet och folk känner varandra för bra.

Slutkommentar: trevligaste personalen nånsin. Fett bra vibe. Fett bra musik.

Betyg: 4/5

Ljunggrens
Klientel: Människor inom tullarna. 25 +. Jobbar inom media, restaurang sånt skit. Och en del wannabeemänniskor som vill vara coola.

Raggningspotential: Finns alltid nåt. Hög bjudfaktor.

Slutkommentar: Soft ställe.

Betyg: 4/5

Marie Laveau
Klientel: Beror på vilken dag och vad som händer där. Från kostymnissar till sunknissar. 20-40 år. Beror på evenemang oftast.

Raggningspotential: Beror fett på mode. Som sagt handlar det om vad som händer för kvällen. Från 0-100.

Slutkommentar: Gå inte dit om du inte vet vad som händer. Det är mer ett check-mode ställe.

Betyg: 2/5

Riche
Klientel: Fashion, artist och företagsvarning. Du kan hitta allt från din mamma till en känd artist där. 25 +. Stora baren är lite down-low. Lilla baren är mer för att mingla och trängas.

Raggningspotential: Fett hög. Om du inte är så jävla kräsen har du verkligen marknad där.

Slutkommentar: jävligt soft att hänga där under korta perioder. Men man måste pausa från Riche då och då. Just nu är det fett keff känsla över stället.

Betyg: 3/5

Vassa Eggen
Klientel: Alla som hänger på stureplan som vill ta det lugnt. Räkna aldrig med nåt drag. Olika åldrar.

Raggningspotential: Nada.

Slutkommentar: In och ut.

Betyg: 1/5

Fredag igen

2006-05-12T13:28:00.000+02:00

Appropå ingenting. Måste säga att den där Shadis verk verkligen är min kopp thé när det kommer till konst. Otroligt starka bilder. Fast det är okomplicerat och pang-rakt-på utan något jävla jidder med utrymme för 1000 långsökta diarré analyser som är helt åt skogen. Hans meritlista bekräftar det ännu mer. Yes.

Allmänt skitsnack

2006-05-12T12:56:00.000+02:00

På nåt sätt känns det ganska skönt att det inte är sådär varmt ute som det var i början av veckan. För då går ju i princip hela min dag ut på att vistas ute i solen. Och då är det ju lätt hänt att man skiter i allt annat. Sen brukar det ju oftast bli en grov stress över att man m å s t e hitta på grejer när det är soligt ute. I år har jag iofs inte hamnat där (än). Men det brukar komma.

Det blir mycket spontana utgångar och allmänt lufferi på stan dessa dagar. Det är ju faktiskt precis så det ska vara. Man aldrig vad som händer. Man vet aldrig vad som händer.

Uthållighet

2006-05-10T10:45:00.000+02:00

Jaha. Då tar vi och varvar dessa soliga dagar med sinnesrobönen och sen är det bara att kämpa på så gott det går. Precis som AA och NA och allt vad fan dom heter säger så behöver man ju inte haka upp sig på namnet "Gud". Utan det är som sagt bara att byta ut skiten mot det som passar. Och när solen är borta och sinnesrobönen känns som uttjatat crap är det förmodligen bara att lägga sig ner och dö. Men där är vi ju inte än. Så det behöver man ju inte älta i direkt.

Dagens sanning

2006-05-08T23:50:00.000+02:00

Helt ärligt. Finns det något mer avtändande än killar som påpekar hur panka dom är hela tiden. Jag skiter väl i att du har 16 kr att leva på för resten av månaden. Det gör ju dig inte direkt mer attraktiv i mina ögon. Behåll det för dig själv. I synnerhet om du hoppas på att få omkull mig. Mofo.

Dagens länk

2006-05-08T00:08:00.000+02:00

www.shadinyc.com

Nip & Tuck

2006-05-07T22:09:00.000+02:00

Jag hade aldrig klarat av att ha en människa som Matt i mitt liv. Inte ens som granne. Fyfan vilken värdelös karaktär han verkar ha. Hans smart-ass kommentarer och tyck-synd-om-mig-ältande irriterar verkligen skiten ur mig.

Dom lyfter verkligen fram människans värdelösa jag i Nip Tuck. Typ det svarta och svaga inom varje individ. Självklart kopplat med libidon (dom spelade fan Yin & Yang i kvällens avsnitt!)Varenda relation dras ut till dess smutsigaste spets för att sedan så småningom repareras i takt med tiden. Jag skulle kunna dra tusen analyser om den serien. Men skit i det nu. Jag ska istället försöka få CR att avsluta sin barguide som kommer läggas upp här inom några timmar.

Under solen

2006-05-07T21:16:00.000+02:00

Nu har mitt liv på mina föräldrars baksida börjat på allvar. Ändå sedan mitt riktiga fåfänga jag tog form, och det var vid tidig ålder kan jag meddela, har jag alltid tillbringat mina lediga dagar på deras tomt. Det perfekta sättet att umgås med sig själv. Min syster brukar iofs göra mig sällskap ibland. Så dessa dagar blir det Soft-A-Lot i solstolen och en massa promenader i skogen. Det är riktigt härligt. I förrigår upptäckte jag någon jävla svan som satt och ruvade på sina ägg vid Ulriksdals Wärdshus brygga. Det var ganska fascinerande. Så jag tvingade dit min syster idag. Hon verkade inte lika imponerad, men det var kul att hon gick med på att gå hela vägen dit. Jag älskar verkligen mitt uppväxtsområde på våren/sommaren. Jag känner mig fri här. Det har jag aldrig gjort i stan. Det enda som stör mig i det här området är vissa av mina föräldrars grannar som verkar tro att dom har tagit tillbaka Haninge hit. Det är för mycket jävla flintastek och "Perre, kan du gå upp till ICA och köpa cigg"-skrik-konversationer över dom. Det ekar över hela gården så det blir svårt att inte missa när man ligger på baksidan och jobbar på solbrännan. Nej, nu är det Nip Tuck på teve. So long!

På en av lördagens hemmafester

2006-05-07T12:47:00.000+02:00

- Men heeej! Gud det var ett tag sen...hur är läget med dig?

- Heeej! Jo tack det är bra. Jag har fått gonorré!

- Ehm..jaha! Haha...okej...

- Haha ja...jag tycker det är skitkul! Hahahha vet du vad!!! Jag tror det är den där X som har gett mig det...

- Jaha...honom brukar jag se på Spy Bar...

- Hahaha! Jaha okej! Men då kan du hälsa honom det.

- Nja, jag vet inte om det är min grej att lägga mig i alltså...

- Hahaha grejen är den att jag tycker att det här är så kul! Det här är typ det mest spännande som har hänt i mitt liv de senaste veckorna!!!

- Hahaha okej...där ser man..alltid nåt...

Gårdagens kommentar

2006-05-03T19:07:00.000+02:00

- Ni är i den där åldern då det viktiga för er är hur bra eller tråkig er kväll kan bli. Det gör inte jag. Jag har passerat det där. Jag har lärt mig att lägga mig där mittemellan. Det blir sällan speciellt bra eller dåligt. Jag går på det jag redan känner till. Jag har haft samma älskarinna i 10 år. I min ålder har man inga förväntningar längre.

Sa mannen från mitt hemkvarter som jag har hejat på sen jag var 17. Han kallar mig för "Trollet". Jag har ingen aning om vad han heter. Jag vet bara att han är runt 45, dricker lite för mycket och för ofta och att vi alltid pratar med varandra när vi är fulla och låtsas att vi inte ser varandra när vi är nyktra. Och det intressanta är att vi alltid stöter på varandra på konstiga platser och tider. Typ som igår kväll i Hornstull. Vad fan gjorde han där liksom? Veckan innan var det i Sundbyberg mitt på ljusa dan. Och veckan innan det var det på Östermalmstorg. Hursomhelst slutar det alltid med att vi glider in på ämnen som....livet. Kanske inte så otippat...

TV4 morgon

2006-05-02T13:53:00.000+02:00

Det är inte ofta jag kollar på TV4 morgon nuförtiden. Jag sover oftast då. Men varje gång jag av någon anledning gör det slår tanken mig alltid senare på eftermiddagen att det är jävligt svårt att komma ihåg vad man egentligen såg tidigare på morgonen. Jag minns endast små fragment hit och dit vilket oftast brukar sluta med att jag får för mig att jag har drömt allt. Som med den där gamla maskerade 70-åriga kärringen som hade kallat nån svartskalle för svartskalle i nyhetsmorgon i lördags. Visst var det ingen dröm!? Visst hade hon maskerat sig i något som liknande någon hysterisk jävla laboratoriedräkt i tingsrätten!? Och visst slog hon med sin väska in i kameran? Haha, ja det tror jag fan att hon gjorde. Jag minns att jag skrattade åt det fast klockan var typ 09.00 på morgonen och jag var fruktansvärt bakis samtidigt som Fröken Nazanin låg som ett däckat fyllesvin i min säng.

Imorse kollade jag på TV4 morgon igen. Självklart hade jag en mycket bra anledning till att ha ställt kl. på 08.30 annars skulle det förmodligen aldrig ha skett. Två grejer minns jag.

Det första är Louise Hallin som dom tar in som psykoterapeut. Hon är ju fortfarande ganska hysterisk. På gränsen till otrevlig mot dom stackars idioterna som ringer in och inte klarar av hålla sig till ämnet eller har svårt fatta att dom måste lägga på luren eftersom det är direktsändning och ont om tid. Den kvinnan var lite som en förebild för mig för något år sedan. Jag vet inte om hon är det längre. Aja, hursomhelst...det andra jag minns är.....Rafaela Edholm. Visst heter hon så? Nyhetsankaren? Hon är ju en riktig "pudding" den där Rafaela. Men vem är hon? Var kom hon ifrån? Vad hade hon ätit? Hon syns aldrig på några mingelbilder. Snygg är hon i alla fall.

Nej, nu får det vara nog med mer BS.

Hej så länge!

Semester!

2006-05-01T17:59:00.000+02:00

Bättre väder. Härligare tider. Våroutfits. Optimism. Och. Så. Vidare................

Dagarna rullar på med större vilja präglat av sjukt mycket härligt slackande och kompishäng. Nu har jag kommit till den fasen då det känns så otroligt skönt att inte göra ett skit. Jag har varken någon ångest eller oro längre. Rastlösheten tynade bort med snön. Därför njuter jag av mitt "förlängda sommarlov" som har pågått sen i augusti förra året. Jag lökar utav bara helvete. Medan ni andra sliter arslet av er i skolan eller på era arbetsplatser tar jag det lilla lugna genom att rutinmässigt gå upp runt 11-12 varje dag, sätta mig framför datorn och kolla mailen och mitt myspacekonto, lyssna på lite ny musik, chatta med vänner på msn, prata lite i telefon, laga mat, planera vad jag ska göra under kvällen, kolla vad jag ska ha på mig, hänga lite mer på myspace och MSN, säga "hejdå, nej jag har ingen aning om när jag kommer hem" till min undrande mor och umgås med vänner på stan eller hemma hos någon. Om jag är bakis stannar jag hemma. Det är riktigt soft. Snart måste jag såklart ta upp studierna, fixa ett deltidsjobb, styra upp en ordentlig lägenhet och sånt. Men det kan vänta några veckor till. För nu kan jag äntligen njuta av mitt liv.

Zanraff presenterar Hett och Av Våren 2006

2006-04-25T12:52:00.000+02:00

Hett

Hjärnans stora comeback- Okej, det är dags för hjärnan att återvända hem efter semestern som varade hela hösten och vintern. För att inte utsätta den eventuella allmänbildningen för alltför stor påfrestning till en början startar vi med basicfrågor som: varför är jorden rund? Varför får jag damp när jag dricker kaffe? Hur påverkar kokain det centrala nervsystemet? Vad kallas den typ av arkitektur som Högalidskyrkan har? Och så rullar vi vidare och innan du hunnit blinka har vi hunnit ta doktorandsexamen på Uppsala universitet.
Myspace - Ja det räcker väl att ange det som en anledning till varför den här bloggen uppdateras mer sällan nuförtiden. Alla har myspace! Om du inte skaffat dig ett konto än borde du göra det omgående!
Hornstull - Promenader, fika och Judit och Bertil. Hornstull börjar bli riktigt hett igen.
Platåskor - Se till och införskaffa innan alla brats och bajrams hunnit döda denna fluga som är för perfekt för oss som är lite mer "petit". YSL har som vanligt några riktiga dyrgripar som frestar min självkontroll enormt. Annars finns ju alla dom här second-hand butikerna. Som knappast kommer ta in några som man kan känna sig representabel i. Men man kan ju alltid ge det ett försök.
Hälsosamhet - Nu är våren här och det är kraftigt ute att sitta hemma och äckla sig med chips och kakor framför teven. Eller att dricka för mkt öl ute på stan. Onödiga kalorier går fetbort. Den suicidala tiden är över och nu väntar en ny tid då man tar hand om sig själv. Självkontroll är det nya svarta i vår.

Jeans - Ja, jag vet att det är svårt att hitta en lösning till vad man kan ersätta detta basplagg med. Jag kommer förmodligen själv fortsätta använda jeans, fast i en betydligt mindre utsträckning. Försök lösa detta enorma problem så gott det går! För jeans är verkligen fett ute våren 2006.
Förhållanden eller män i allmänhet - Har sagt det förrut säger det igen: otroligt ute! Självfokusering är det rådande. Det vore ju asfett om man kunde hålla det så och undvika magkatarr och stress några månader framöver. Vi kan vara kompisar!
Flykt från verkligheten - så jävla ohett som det kan bli. Dags att sträva efter att må bra på riktigt.
Västen - okej, det har aldrig varit snyggt med väst. Kommer aldrig bli det heller. Plus att de flesta killar med smak tycker att det är det osexigaste plagget någonsin. Tänk om!
Blogga - Alltså. Nu när det börjar bli mer härliga tider känns det inte så hett å sitta framför datorn och blogga. Men har man ett ansvar gentemot sina läsare så får man väl försöka så gott det går.

Lite spontant sådär...

2006-04-21T12:24:00.000+02:00

Det var ju ett tag sen jag skrev här. Exakt en vecka sedan. Fråga mig inte vad jag har gjort utav mina dagar. Det är nästan omöjligt för mig att besvara på den frågan. Jag sitter i och för sig framför datorn väldigt mycket. Kanske är det myspace's fel att jag inte bloggat. När jag inte sitter framför datorn vet jag faktiskt inte vad jag gör. Kvällstid har jag mestadels hängt med olika vänner där vi både softat hemma hos någon eller tagit nån snabb vända ute på stan. En härlig tisdagstradition har tagit form där man umgås hemma hos någon, försöker kolla igenom Desperate Housewives, lyssnar på den senaste musiken enligt CR's smak och slutligen blir så väck att man får grova svårigheter med att ta sig hem på egen hand.

Okej några spontana tankar:

Sossarnas valkampanj - varför får jag känslan av att alla dom personer som är med på afischerna är riktigt jobbiga människor?
Våren- Fantastiskt! Det hade varit ännu grymmare om man hade varit härligt kär och gått runt med Ne-Yo i hörlurarna. Men jag klagar inte. Våren är fortfarande fantastisk.
Brist på vettiga fritidsaktiviteter - Långa promenader kan väl inte vara den enda hälsosamma hobbyn för en frisk 24-åring med hela livet framför sig? Det här problemet måste lösas inom kort.
Kompishäng istället för Stureplan - Jag vill inte jag vill inte jag vill inte. Ändå rör jag mig runt den där jävla svampen med en radie på max 300 meters avstånd alldeles för ofta. Jag har åtminstone lärt mig att åka hem tidigt. Det jag egentligen vill göra är att umgås med vänner hemma. Eller på stan. Typ på East. Fast tidigt. Aja ni hajar poängen (?).

Idag lyssnar jag på Algebra Blesset. Gillar du inte hennes musik kan du lika gärna lägga dig ner och dö.

So long folks!

Mor och dotterkonversation

2006-04-14T15:42:00.000+02:00

- Titta, du har bränt hål på din fina kappa.

- Ja, jag vet...

- Usch, jag blir så arg när jag tänker på hur du måste bete dig när du går på dom här krogarna. Det här är inte mitt barn!

- Hahaha, vad fan säger du???

- Ja, och du dras till massa dåliga typer. Om det skulle visa sig att det fanns en enda normal kille på dom där ställena skulle han ändå tänka att du är för konstig för att ta kontakt med!

- Hahahahaha....alltså jag kan inte förstå att du säger så...

- Nej men det är sant. Och det vet du själv.

Makeover light

2006-04-14T14:46:00.000+02:00

Jag har färgat håret. Svart. Så det är ingen vidare make-over egentligen.

Ytterligare ingrepp som krävs för att jag ska känna mig representabel är ca 40 minuters solande på Kungsholmen, en rejäl uttunning av mitt ogräs till hår, (2-3 par) nya byxor, L'extreme mascaran från LancÔme, Guerlains limiterade solpuder som inte går att få tag på längre (och kostade mig 450 spänn på fuckin' taxfree!), och lite annat skit som vore för oartigt att nämna här.

Idag lyssnar jag på japanska female mc:n Tigarah. Det borde du också göra om du vill känna dig ball och as you don't give a fuck.

It only hurts because it's true

2006-04-13T16:49:00.000+02:00

Idag är en sån dag då jag tycker att det är helt okej att tycka synd om mig själv. Det kan till och med få mig att känna mer sympati inför mig själv. Idag kan jag relatera till dom annars patetiska Morisseyälskarna i stora baren på Riche.

Så därför ska jag lyssna på massa "tycka-synd-om-mig-själv-låtar" tills kvällen knackar på och jag har anledning att gå ut och roa mig.

Herregud, jag är en sån kliché. Men vafan. Jag orkar inte bry mig. Inte idag.

Holla At Me!

2006-04-11T14:23:00.000+02:00

Hallå, det är väl inget fel på mig? Idag känner jag mig ganska nöjd med mig själv. Jag är ju faktiskt en:

Schysst dotter - även fast jag lökar runt på dagarna och ränner runt på nätterna.
Grym storasyster - som är skön att ha till hands även fast jag kan vara jävligt otrevlig och okontaktbar ibland. Och jag vet att du tycker att jag är rolig. Fast du anstränger dig för att inte visa det.
Härlig vän - som har all tid i världen för att lyssna på dina skitproblem. Och jag är jävligt rolig att gå ut med.
Givande f.d. flickvän - Jag vet att jag är det. Jag är fortfarande härlig att ha och göra med.
Trevlig granne - Jag hälsar om du förtjänar det.
Snäll kollega - Jag skvallrar aldrig.
Trevlig kund - Så länge du inte är äckligt inställsam.
Superbra gäst - Så länge jag inte får i mig för mycket av livets goda älskar du mitt sällskap.

Okej, det var dagens narcissismmoment. Allt detta bara för att jag har skickat iväg arbetsansökan till 7 olika ställen. Jag känner mig sjukt nöjd med mig själv. Det här är mer än vad jag har uträttat på länge. Jag förtjänar en pokal. På riktigt.

Idag lyssnar jag förresten på DJ Khaled ft. Lil Wayne, Paul Wall, Fat Joe, Rick Ross & Pitbull - Holla At Me. Videon finns att ladda ner. Orkar inte länka.

Ta ta!

Krump Clown Break It On Down

2006-04-10T00:44:00.001+02:00

Get Krump Mofo !

Ja, jag såg RIZE av David Lachapelle i helgen och tyckte att den var jättebra. Den som gjorde starkast intryck var Miss Prissy. Men jag vet inte riktigt om jag vill gå ut och förändra världen...

Veckans blogg

2006-04-09T20:00:00.000+02:00

är utan tvekan Chantelle Fiddy's World of grime! Chantelle är en 25-årig tjej från London som verkar lägga hela sin energi på att lyfta fram grimescenen i England bl.a. genom sin blogg. Såna tjejer älskar jag! Även fast det inte skulle förvåna mig ifall Chantelle har knullat runt med minst 75 % av alla grimesnubbar i London tycker jag att hon verkar ball! Så här ser Chantelle ut när hon intervjuar Lady Sovereign.

Varför finns det inga Chantelles i Stockholm? Nej, jag orkar inte....

Gårdagens frågetecken

2006-04-09T18:36:00.000+02:00

Hur fan kan man få för sig att prata med M I G om CSN-bidrag, vad gamla klasskamrater håller på med, vad varmt det är, vad konstig den där mannen är som försöker bjuda på drinkar är och massa annat skit kl. 4 på morgonen på fucking Spyan? När jag är full, sitter ner samtidigt som hon försöker dansa med mig och då jag undviker ögonkontakt och nickar lite falsktrevligt varje gång hon öppnar käften för att säga något ytterligare totalt menlöst.

Jag kan inte se att det finns någonting hos mig som utstrålar att jag är intresserad av en fortsatt konversation. Så hur fan kan man då stå kvar i över 30 min? Det kan ju knappast vara kul! Och du är ju varken ful, handikappad eller upptagen! Så gå och ragga eller gör något konstruktivt istället för att slösa din tid på onödiga försök till en dialog med mig!

( Obs! Jag är inte arg. Och menar inte heller att vara otrevlig. Är endast konfunderad över hur man kan stå kvar så länge när man inte får något gensvar. )

Gårdagens konversation

2006-04-09T17:24:00.000+02:00

- Ah jag träffade Anders igår och han frågade mig om jag tyckte att det var en bra idé ifall han skulle spara ut sitt hår och skägg.

- Jaha, vad sa du då?

- Först var jag chockad över att han ställde en sån dum fråga eftersom alla vet hur bra han ser ut när han är kortklippt och nyrakad. Men sen föreställde jag mig hur ful han skulle bli och sa till honom "men Gud ja, du skulle bli skitcool,du skulle bli helt unik, du skulle bli helt annorlunda så Gud ja du måste göra den där förändringen"! Och då blev han jätteglad och sa att jag är den enda som håller med honom och förstår honom! Hahaha!

- Men varför vill du att han ska bli ful?

- Bara för att han inte ska få fler tjejer! Med det där skägget kommer han bli sjukt ful!

- Okej!

- Så hädanefter kommer jag att påpeka hur snygg han är i sitt skägg så att han inte får för sig att raka sig! Fyfan vad taskig jag är! Men tänk om det får motsatt effekt och folk tycker han är skitsnygg i det där skägget! Då får jag fan se till att han rakar sig alltså!

- Ja men asså. Han kommer inte få dom här småbrudarna iaf.!

- Men är det inte bättre att han är med småbrudarna istället för med äldre?! För med dom äldre kan det ju bli seriöst! You never know! Alltså nu vet jag inte hur han ska ha det!

- Hahaha okej! Svårt val!

- Hahaha! Ja! Det här är ju ändå en jävligt stor risk jag tar! Men nu får vi vänta och se vilken effekt det får!

- Ja! Vi håller tummarna för att han ska bli sjukt ful oavsett hur det blir!

Jag är den där bruden!

2006-04-07T21:54:00.000+02:00

Jag är den där risigt bakfulla tjejen som sitter mittemot dig på tåget kl. 4 på en torsdag eller fredageftermiddag när du är på väg hem från jobbet. Den där uppklädda tjejen med pumps, utsmetat smink runt det uppsvullna ansiktet och luren tryckt mot ena örat. Eftersom du inte har något val tvingas du förmodligen att lyssna på min konversation som i princip endast handlar om vem som gjorde vad kvällen innan och hur jävla sliten jag känner mig just nu. Du tänker saker som; har hon inget jobb? Har hon inget liv? Hur fan kan man gå ut på en vardag och vara på väg hem vid den här tiden? Svaret på din fråga är: Nej, jag har varken något jobb eller något liv. Det är pinsamt. Det erkänner jag. Men när jag väl beger mig ut i Stockholmsnatten har jag jävligt kul. Och det är väl tur det. Så nu vet du hur det ligger till om vi skulle stöta på varandra.

Dagens låt

2006-04-04T13:32:00.000+02:00

Busta Rhymes ft. Kelis- I Love My Bitch

Den här låten kommer det med all sannolikhet att diggas och röjas till under hela våren. Vi älskar låtens upplägg och Busta's Tourette's Syndrom rappande!

The world of Myspace

2006-04-03T15:36:00.000+02:00

23-åriga "Mohamed" från Egypten får mig att verkligen känna mig utvald och speciell. Se själva!

From: mohamed
Date: Mar 30, 2006 01:28 AM

Subject:hi

Body:
>>>>>>how r u?
>>>>>>>i will get happy if u accept me as ur friend
>>>>>>>and i wish 2 be more related with time
>>>>>>>i am dr.mohamed from egypt
>>>>>>>my old 23 ys
>>>>>>>and my job physitherapist
>>>>>>>i hope to marry beaytiful girl as u
>>>>>>>bcz u r so sweet and more attractive
>>>>>>>i wish u agree to chat wz me on email
>>>>>>>dr_m_elsagheer@yahoo.com
>>>>>>>doctormedo249@hotmail.com
>>>>>>>i wait u my baby
>>>>>>>bye bye

Den Positiva Helgen

2006-04-02T22:03:00.000+02:00

Okej, positiva saker. Det blev utgång på både fredagen och lördagen. Fredagen var helt ok, dock inte fantastisk. På Stureplan såklart. Where else?

Lördagen blev däremot otippat festlig med jävligt bra musik (!) och spontan hook-up med vänner på Annakhan. En av dom absolut roligaste och trevligaste kvällarna på länge! Men underbart är ju tyvärr kort. Speciellt då stället stänger kl. 01.00. Så vi drog vidare till Easts uteservering. Och believe it or not men visst fan hamnade jag på Spyan i alla fall till sist. Det var dock helt ok. Men jag ser helst till att undvika det där stället på helgerna. Jag har en känsla av att rundan Annakhan, East, Spyan kommer att köras väldigt mycket under våren. Riche känns btw ganska off nuförtiden. Torsdagarna funkar i och för sig alltid om man inte har något bättre liv och ändå befinner sig i krokarna. Men jag känner att det vilar ganska mycket "smuts" över Riche för tillfället.

Andra positiva saker. Jag har promenerat väldigt mycket under helgen. Och då menar jag verkligen väldigt mycket. Typ flera timmar. När jag promenerar går jag vanligtvis sjukt snabbt samtidigt som jag tänker så det knakar. Otroligt bra för mitt psyke. Och för att bränna fett. Snart är ju sommaren här och nu gäller det att bli fit innan det är för sent.

Okej fler postiva saker. Jag har umgåtts med min familj idag och jag och min syster har inte blivit ovänner en enda gång även fast vi tillbringat flera timmar tillsammans. Det ni! Det är fan näst intill rekord.

Det fantastiska vårvädret igår är ju även det nämnvärt som ett positivt inslag i mitt liv.

Det var allt för den här gången. Det positiva mönstret skall fortfarande fullföljas här.

Positiva saker

2006-03-31T00:07:00.000+02:00

Hej. Nu ska jag berätta om lite roliga grejer som jag har varit med om sedan jag skrev här sist.

Häromdagen när jag skulle ta 3:an från Slussen till Skanstull var jag med om lite action på bussen. En hysterisk äldre man försökte ta en annan hysterisk äldre kvinnas plats. Hans argument till detta var att han skulle bli orolig om han skulle sitta på någon annan plats. Kärringen sket i det och fortsatte envisas med att hon inte skulle flytta på sig. Varpå det utbröts en kaotisk stämning och busschauffören fick gå emellan och fredsmäkla. Alla medpassagare slängde arga blickar och kommentarer till tanten som inte ville ta hänsyn till den hysteriska mannens tvångstankar. Jag njöt. Och gick självklart och satte mig mittemot dom. Andras konflikter kan vara så sjukt underhållande när det inte händer så mycket i ens eget liv.
Min vän MR spelade grymt bra disco och house för mig när jag var hemma hos honom igår. MR är 40, juridikstuderande, åker långfärdsskridskor i skärgården på söndagar och är förmodligen en av dom konstigaste människor jag känner. Han pumpade Arthur Russel och Robert Owens på högsta volym och jag kände mig så frälst och lycklig som jag bara kan känna mig av bra musik med bas.
Igår käkade jag fantastiskt god laxsushi på mitt gamla favvohak på Folkungatan. Laxen var sådär perfekt som den bara kan bli hos den där japanen och indiern som verkar hålla ihop i vått och torrt. Efter det tog jag och CR eftermiddagsbärs på East och sedan kom Naouras och höll oss varmt sällskap till kl. 23. Väldigt trevligt!
Jag blir fortfarande glad av att höra Gnarls Barkley's "Crazy".
Jag har fått upp mitt gamla intresse för jungle/drum'n'bass igen. Det har jag att tacka www.myspace.com för. Snart bär det av till London, vänner. Och jag kan meddela er att det kommer att röjas som aldrig förr! BAAAAAASSSSSSLIIIIIIIIIIINE!!!!!!

Nästa inlägg som skrivs här måste fortfarande vara positivt. Nu är det färdiggnällt på den här bloggen.